Föräldrarna: ”Vi är rädda för att det var han”

I sjutton år har de levt i ovisshet, väntat och längtat efter svar. Jasminas föräldrar, Florije och Rexhep Jasharaj, vet inte vad de vågar hoppas på.

Det är lugnt på familjens gata men inne i huset ljuder alla telefoner. Journalister från hela Sverige ringer och vill veta hur familjen tänker och känner kring stundande förhör av Anders Eklund.

Florije har sovit jättedåligt, rädd för vad som ska komma fram, rädd för fortsatt ovisshet.

Detta har hänt

28 juli 1997, måndag. Sexåriga, kosovoalbanska Jasmina Jasharaj går hemifrån vid 14-tiden för..

Detta har hänt

28 juli 1997, måndag. Sexåriga, kosovoalbanska Jasmina Jasharaj går hemifrån vid 14-tiden för att leka med några kamrater. Dessa skiljs från henne vid 20-tiden. Strax därefter går hon, enligt en 15-åring, iväg mot en skogsdunge. Och försvinner.

30 juli. Civila, militär, hemvärn, dykare och helikopter, totalt cirka 200 personer, kammar igenom ett 12x15 kilometer stort område runt Sävsjö. Polisen börjar misstänka att ett brott har begåtts.

31 juli. Tips börjar komma in; en man har observerats tisdag förmiddag på en parkeringsplats mellan Nydala och Värnamo, vid avtagsvägen mot Ohs, bärande på en flicka med mörkt hår och ett par flickor har på måndagskvällen burit ett gråtande barn på en campingsplats i Sävsjö. Enligt ytterligare ett tips ska en flicka ha klivit in i en bil vid Sturehallen klockan 21.30 samma dag.

3 augusti, söndag. En kusin till Jasmina säger sig ha sett henne i en blå bil i Värnamo. En vecka senare tror sig någon ha sett henne vid Skärsjön dagen hon för- svann. Inget av tipsen leder någon vart.

14 augusti. Jasminas familj utlyser en belöning på 100 000 kronor till den som kommer med ett avgörande tips.

27 augusti. En bil, som kan ha varit den som observerades vid Ohs, undersöks i Göteborg, men utan resultat.

10 september. En 41-årig man, av utländsk härkomst och tidigare känd av polisen, anhålls som skäligen misstänkt. Enligt uppgifter i Aftonbladet har han tidigare dömts för sexbrott mot en 6-årig och en 12-årig flicka i sitt hemland.

12 september. Den misstänkte 41-åringen släpps. Det saknas tillräckliga skäl för att häkta honom. Han beläggs dock med reseförbud och har daglig anmälningsplikt hos polisen.

9 oktober. Reseförbudet hävs. Polisen har inte funnit något som kan binda 41- åringen vid Jasminas försvinnande.

12 november. Polisen söker vittnen efter ett nytt tips: en ljus bil har stått parkerad på Östra Esplanaden utanför Sturehallen i Sävsjö. Likaså söker man efter vittnen som kan ha sett någonting i samband med ett annat av de tidigare tipsen; det med den gråtande flickan på campingplatsen. Ett par dagar senare kommer ett annat tips om hjärtskärande skrik vid slottsruinen. Polisen betecknar inte något av tipsen som hett. Undersökningar på plats leder ingenstans.

18 februari 1998. 41-åringen grips, misstänkt för en rad andra brott. Åtal väcks på sju punkter: bilbrand, 1996, mordbrand i hans före detta frus hus, 1997, sexuellt ofredande av en 9-årig flicka, 1996, sexuellt umgänge med barn vid minst sju tillfällen under 1993, sexuellt umgänge med 6-åring, 1994, försök till våldtäkt samt grovt hemfridsbrott, 1993, och hembränning, 1997. Straffet blir tre och ett halvt års fängelse.

25 maj samma år. Spaningsorganisationen i Vetlanda upplöses.


2 juli 2004. Vår tidning rapporterar om att en kvällstidning spekulerar i om den då 52-årige Ulf Olsson som häktades misstänkt för att ligga bakom mordet på Helén Nilsson i Höör, även kan ligga bakom Jasminas försvinnande. Han bodd ei Vimmerby under året Jasmina försvann.


19 augusti. De poliser om utreder morden på Helén Nilsson och även Jannica Ekblad träffar utredare från Jönköpings län som sysslar med Jasminaärendet och konstateras kan att fallet Jasmina åter är på tapeten.


Våren/sommaren 2005. Ulf Olsson döms för morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad och rikskriminalpolisen låter tillsätta en specialgrupp som ska kartlägga Ulf Olssons liv för att hitta samband till andra försvinnanden under årens lopp. Däribland Jasminas.

– Vi vet ingenting, men vi är rädda att det var han. Tankarna springer iväg och jag tänker på hur han har dödat henne, på vilket sätt. Ropade hon mycket efter hjälp eller kunde hon inte skrika, var hon vid medvetandet, var är hon begravd? Det är inte lätt att tänka på det, jag fattar inte hur någon kan döda ett barn. Jag fattar ingenting, det är svårt att greppa.

Fantasin tar över

Florijes tårar kommer hela tiden och hon torkar bort dem med en trasa. Hoppet att hon lever har alltid varit med dem men nu känner de inget hopp.

– Vi har letat överallt, i skogen, överallt, har man hittat en påse så har jag tittat om hon ligger där. Det är bättre att man vet, det kanske inte är så farligt, det blir kanske lättare. Jag har varit stark i 17 år men nu orkar jag inte, säger Florije.

Pappa Rexhep är hemma från jobbet i dag, han dricker turkiskt te för att råda bot på huvudvärken.

– Det är lång tid sedan hon försvann och vi har hela tiden levt i ovisshet. Oavsett hur sur sanningen är vill jag hellre höra en sanning och få ett slut på allt än att leva i ovisshet. Får vi en sanning nu så avslutas kapitlet och vi kan kanske gå vidare.

– Fantasin går överallt, det man absolut inte ska tänka på slår mot huvudet, det är något vi bemöter dagligen, säger han.

Florije tänker på Jasmina varje dag, hon tänker på hur hon skulle ha sett ut nu, om hon är tjock eller smal, har kort hår eller långt. Kanske är hon duktig i skolan, kanske har hon familj.

– Hon är 24 år nu, jag saknar henne, åh herregud vad jag saknar henne. Jag var så glad när jag fick henne, jag hade önskat mig en flicka men jag fick inte behålla henne. Jag skulle inte ha låtit henne gå ut.

– Jag vill skrika till alla, snälla ta hand om era barn, man vet aldrig, säger Florije.

Hon tror att någon har hjälpt förövaren, att man kan inte bara komma och ta någon hur som helst. Någon måste ha sett något, att någon vet vad som hänt men inte säger något.

– Hur orkar folk hålla det för sig själva? Vi är inte farliga, jag ska inte göra något mot honom om jag får veta att han har dödat henne, det är försent nu. Jag ska inte smutsa ner mina händer för honom, säger hon.

Samma gata

Familjen bor kvar på samma gata, bara några hus från där de bodde när Jasmina försvann. De har behållit samma telefonnummer, allt för att Jasmina ska kunna hitta hem.

– Någon har krossat våra hjärtan och har tagit vårt barn, dödat vårt barn. Hur orkar gudarna behålla en sådan människa i livet?

Florije pratar mycket om henne, för att minnas den glada flickan alla kände. En flicka som älskade att läsa. Florije tittar på filmer och bilder men orkar inte titta koncentrerat. Det är en tung tid för familjen och de har svårt att finna orden.

– Vi har flytt från vårt land för att skydda våra barns liv men jag kunde inte skydda hennes, säger Florije.

Regler för kommentarer