Annons

Annons

Annons

Per-Ola Nilsson

ledare borgerligSkolgranskning 2020

Per-Ola Nilsson
Per-Ola Nilsson: Nej, Ljungby kan "inte ha det som det är i dag"

När Ljungby kommun till sist sa nej till resursskola kommenterade KD-politikern Emil Torstensson med att något måste göras för att det inte kan fortsätta som i dag. Det är helt sant.

Text: 

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Att prestera och nå kunskapsmål i en ordinarie skolklass med 25 elever eller ännu fler fungerar inte för alla.

Annons

Det blir alltså ingen resursskola i Ljungby kommun. Det har man förstås haft på känn. För även om såväl politiker som tjänstemän försökt att inte föregripa beslut när frågan har kommit på tal har man fått ha väldigt smutsiga glasögon på sig för att inte förstå vartåt det har lutat.

Att komma till beslut i frågan, som ursprungligen var ett medborgarförslag, har tagit två år. Saken har utretts två gånger, med en återremiss emellan.

Under den tid som utredningskvarnarna har malt har Smålänningen flera gånger återkommit till situationen i kommunens skolor i artikelserier och granskningar. 2018 belyste tidningen situationen för hemmasittare – alltså elever som helt enkelt slutat gå till skolan. Vi mötte elever som hade förlorat år. Någon hade autism, en annan hade mobbats under lång tid.

Annons

I år granskade tidningen hot och våld i skolan i en serie artiklar. Hot, våld och stök ansågs ha tilltagit i omfattning av alla med undantag av skolledningen.

Annons

Tanken att alla elever ska inkluderas är sedan många år förhärskande i svensk skola. Inte minst sedan den nya skollagen kom 2011. Enligt den får elever med neuropsykiatriska funktionshinder inte gå i särskola. Sedan dess förväntas barn och unga med diagnoser som adhd eller autism kunna fungera och prestera i den vanliga skolan, i en miljö som bland mycket annat kan vara alldeles för stojig. Det går förstås inte alltid.

När inkluderingsfilosofin slår fel förlorar alla. Den drabbade eleven, dess klasskamrater, dess anhöriga och lärarna. I förlängningen förlorar samhället också kompetens.

Sedan 2017 får kommuner driva resursskolor. I korthet kan det beskrivas som skolor för elever med särskilda behov där undervisning såväl som miljö är anpassad, elevgrupperna mindre och personaltätheten högre. Det är inte oomstritt. Motståndare menar att elever placeras i fack, stämplas som annorlunda och liknande. Som om olikheter inte skulle finnas bara för att man inte låtsas om dem.

I den utredning Ljungby kommun har gjort för att komma fram till att det inte behövs någon resursskola har man nöjt sig med att undersöka medarbetares erfarenheter och åsikter och inte förhört sig om elevers och vårdnadshavares perspektiv. "Anledningarna till det beslutet är att urvalet av elever och publiceringen av elevernas uppgifter för med sig etiska och sekretessmässiga svårigheter", står det i barn- och utbildningsnämndens protokoll.

Annons

Det är som att säga att man för att undvika krångel inte har lyssnat på de som borde bli lyssnade på. Som Ljungbybon "Anna", som tidningen berättade om i en artikel på onsdagen.

Annons

Nämndens beslut om att inte satsa på resursskola gjorde henne ledsen. Hennes son, som har adhd och en språkstörning, ska börja årskurs tre i höst. Han har problem både med att förstå vad andra säger och med att själv uttrycka sig.

För att han ska klara läxor och prov översätter hans mamma textinnehållet med bildstöd. Det ska hon inte behöva göra enligt skolan, men lärarna hinner inte.

Enligt skollagen har varje elev rätt till individuellt anpassad undervisning för att kunna nå sin potential. Det har många lärare fått höra från många föräldrar till barn i vitt skilda situationer. Skollagen ger nämligen rätt till allt möjligt som lärare i klasser större än två fotbollslag inte har en chans att kunna leverera. Särskilt inte om alla elever till varje pris ska inkluderas på lika villkor, trots att deras föräldrar mycket väl kan se resursskola som ett bättre alternativ – vilket Anna ger uttryck för i Smålänningens artikel.

Från höstterminen avvecklar Ljungby kommun sin centrala resurs och tilldelar i stället alla tre högstadieskolor resurser riktade till barn i behov av särskilt stöd. Kraftfulla insatser behövs dock mycket tidigare än högstadiet. Barn som Annas son har flera årskurser kvar att kämpa sig igenom innan de resurserna blir till någon nytta.

Enligt yrkande från Kristdemokraterna gav barn- och utbildningsnämnden förvaltningen i uppdrag att utreda om det går att skapa "ett särskilt spår på förslagsvis Kungshögsskolan med inriktning mot autism där tidigare åtgärder ej gett önskat resultat för eleven".

Vad det ska kunna ge är oklart, men förhoppningsvis tar det inte två år till att utreda. För nog är det i allra högsta grad som KD:s ledamot Emil Torstensson sa när han kommenterade beslutet om resursskola: "Något måste göras. Vi kan inte ha det som det är i dag".

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan