Annons

Annons

Annons

Annons

ledare borgerlig

Ledare: Centern bör gå med Moderaterna i migrationsfrågan

Centerpartiet har ändrat sig på flera punkter i migrationspolitiken. En mer pragmatisk politik efterfrågas av väljarna.

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Annie Lööf och Centerpartiet gör rätt i att söka en bred och pragmatisk uppgörelse med Ulf Kristersson och Moderaterna kring migrationspolitiken. Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Annons

Efter midsommarhelgen briserade uppgifterna: Centerpartiet skulle enligt uppgiftslämnare till Aftonbladet (22/6) öppnat för att gå Moderaterna till mötes på flera punkter i migrationsfrågan.

Jonny Cato, Centerpartiets migrationspolitiska talesperson, avfärdade ryktena på Twitter, men fortsatte att betona vikten av att nå en bred överenskommelse.

Den migrationspolitiska kommittén ska presentera sitt förslag i augusti och ”bred överenskommelse” är bara ett sätt att säga att S och M ska stå med som undertecknare.

Annons

Vad som kommer att presenteras vet vi inte, men en överenskommelse där S och M ingår innebär otvivelaktigt en mer restriktiv migrationspolitik framöver.

Annons

C-positionen kan jämföras med MP, som svarat med att gräva sig djupare i sin skyttegrav. En och annan bedömare har lyft fram centerpartisternas pragmatiska ådra.

Det ligger säkert något i den förklaringen, men till skillnad från MP har C ändrat sig på flera punkter. Kanske inte i retoriken – även om den också tonats ned – men i politiken.

I vad som närmast kan beskrivas som medieskugga tog centerstämman 2017 ställning för ett kvotsystem. Asylrätten skulle finnas kvar, men flyktinginvandringen till Sverige skulle främst skötas i FN:s flyktingorgan UNHCR:s regi.

Sedan Jonny Cato tog över ansvaret för migrationsfrågor inom C från Johanna Jönsson har han befäst den linjen.

I höstas skrev han tillsammans med partiledaren Annie Lööf på DN Debatt (11/3-2019) att Sverige behöver rikta in migrationspolitiken på lagliga vägar – det vill säga, kvotflyktingar.

Antalet som söker sig hit på illegala vägar skulle minskas genom pullfaktorer som tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad tillgång till välfärdstjänster.

Avvikande åsikter med S och M finns, men ska inte överdrivas. Ett volymmål, som M har fört fram, avfärdades av Jonny Cato på Expressens debattsida (30/6).

Annons

Men han lade till brasklappen ”som bryter mot asylrätten”. Det volymmål som M har presenterat är dock mest ett spel för gallerierna, som inte skulle hindra någon från att nyttja sin asylrätt om det överskreds.

Annons

När M tvingats precisera sitt förslag har volymmålet snarare handlat om att regeringen ska presentera en handlingsplan vart fjärde år (Aftonbladet 4/6). En sådan ambition kommer inte att fälla den migrationspolitiska kommittén.

Ett annat starkt skäl för C att nå en uppgörelse med S och M är att migrationsfrågan blivit en belastning för partiet. I partiets eftervalsanalys konstaterades att kärnväljare utanför de stora städerna delvis hade ersatts av rörliga storstadsliberaler.

Trots skiftet i väljarkår var det enligt en Sifo-mätning från i mars bara 15 procent av C-väljarna som tyckte att Sverige skulle ta emot fler flyktingar än i dag (SvD 7/3).

Medan MP och V under de senaste månaderna befäst sina positioner som ytterkantspartier i flyktingfrågorna, har C gjort det tydligt att det inte är den fålla partiet hör hemma i.

Det är välkommet. Migrationspolitiken är ett politikområde med svåra målkonflikter – ekonomiska, humanitära och kulturella – och bör också behandlas som det.

Ledarredaktionen

Annons

Annons

Till toppen av sidan