Annons

Annons

Annons

Annons

Svensk politik

Regeringen: Ge friskolor mindre pengar

Regeringen vill att kommuner ska få minska skolpengen till friskolor.

– Vi måste göra upp med marknadsskolan och dess avarter, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom och statsminister Magdalena Andersson på torsdagens pressträff.

Annons

Hon aviserar en "offensiv" från regeringens sida för att "ta tillbaka kontrollen" över skolan. Enligt statsministern är resultatet av marknadsskolan ökad segregation och större klyftor mellan människor.

– Många elever och lärare lever med vinstjaktens konsekvenser i praktiken, säger Andersson.

Offensiven innebär att regeringen planerar att lägga fram en rad förslag på skolområdet, bland annat att begränsa möjligheten att ställa barn i kö för att de ska få plats på populära friskolor.

Mer till kommunala skolor

På torsdagen presenterades en lagrådsremiss som syftar till att kommuner ska kunna göra avdrag på det grundbelopp per elev som friskolor får. Argumentet är att kommunala skolor har ett större ansvar för att se till att deras skolor kan ta emot alla barn.

Annons

– Ansvaret att ta emot nyanlända eller nyinflyttade, det har inte friskolor i dag, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Annons

Hon säger också att en kommun inte kan välja att ta emot elever som är mest fördelaktiga ur en ekonomisk synvinkel.

– Detta innebär merkostnader för de kommunala skolorna. Detta ansvaret har inte friskolorna, säger Axelsson Kihlblom.

Avdrag på grundbeloppet

Avdraget ska baseras på det ansvar friskolan har i förhållande till de kommunala skolorna. Hur stort avdraget kan bli i kronor och ören kan inte skolministern i dag svara på. Tanken är att Skolverket ska ta fram riktlinjer som kommunerna ska följa när de beräknar avdraget.

Enligt Axelsson Kihlblom kan avdraget komma att variera mellan kommuner. Hon ser ingen risk för att friskolor kan behöva stänga på grund av förslaget.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas för kalenderåret 2024.

– Syftet är att vinstdrivande skolor inte ska få pengar för uppgifter man inte har, säger statsminister Andersson.

– Man ska inte kunna göra de vinster man gör i dag, för pengarna behöver stanna i skolan.

Oklart stöd

Det är dock högst oklart om det finns majoritet i riksdagen för förslaget.

– Nu är det upp till bevis för riksdagen. Jag vet att stödet för våra förslag är starkt, även hos många liberaler och konservativa, säger statsministern.

Samtidigt talar hon om en nej-sägarriksdag som vill skydda den svenska marknadsskolan till vilket pris som helst och om en järnaxel mellan skolkoncernernas lobbyister och riksdagens högerkonservativa partier.

Annons

Om regeringen inte får igenom skolpengsförslaget i riksdagen planerar Socialdemokraterna att driva det i valrörelsen.

Annons

Andra partier tycker att det är bättre att ställa hårdare kvalitetskrav på både kommunala skolor och friskolor.

– Vi ska alltid ha hårda nationella kvalitetskrav, men att tro att man bara genom kvalitetskrav kan lösa problemen med vinstdrivande skola, det är lite naivt, säger Magdalena Andersson.

Fakta

Fakta: Detta föreslås

Hemkommunens ersättning till friskolor ges med ett grundbelopp.

I de fall en friskola har elever med stora behov av särskilt stöd, elever som har rätt till modersmålsundervisning eller elever som deltar i lovskola ges också tilläggsbelopp.

Nytt:

När grundbeloppet fastställs ska respektive kommun dra ifrån de merkostnader den har för att kunna säkra utbildning till alla elever (till exempel om en friskola läggs ned).

Detta avdrag ska göras från grundbeloppets basersättning – den del som ska täcka undervisning, skolmat, lokalkostnader med mera.

I grundbeloppet ingår också en strukturersättning, som fördelas utifrån de grunder hemkommunen beslutat och som kommunen blir skyldig att redovisa. Strukturersättningen kan exempelvis fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.

Hur stort avdraget från basersättningen blir avgör varje kommun.

I utredningen som ligger till grund för lagförslaget uppskattades kommunernas merkostnad för sitt skolplaceringsansvar till cirka 8 procent.

Den friskolehuvudman som är missnöjd med grundbeloppet ska kunna överklaga till förvaltningsdomstol.

Källa: Lagrådsremissen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän.

Annons

Annons

Till toppen av sidan