De som är på plats är eniga om att under just denna brand så föll allt på plats och alla gjorde rätt från början till slut. Nu möter de upp för att dela med sig av sin utvärdering. De vill informera om vad man kan göra för att förebygga och även visa på det bra exempel på hur man själv agerar, förebilden är Christer Johansson.

Räddningstjänsten var tidigt på plats och snart konstaterades det att ladugården brann så kraftigt att det inte fanns mycket till hopp för att rädda de 67 djuren som fanns inne i byggnaden. Christer fick senare även bekräftat av räddningstjänsten att han tagit rätt beslut att inte gå in.

Det är här det börjar, att Carl Håkansson som då var räddningsledare berättar om alla de snabba beslut som ska tas när de kommer fram till en brandplats. Han berättar också om hur det fungerar och att det är många som redan har informationen om branden när som i detta fall bonden Christer står med telefonen i örat. Hur viktigt det är att någon snabbt kan ge dem information om hur det ser ut, exempelvis om det finns några gasflaskor, konstgödsel eller brandfarliga vätskor i någon byggnad, var elcentralen ligger och vilka väggar som är brandsäkrade.

– Vi inriktade oss snabbt till att göra en begränsning till andra byggnader som ligger i närheten. Att gå in i ladugården för att försöka få ut djuren var inte ett alternativ, berättar Carl.

Snabba beslut

Annons

Han berättar att det är många beslut som ska tas och det snabbt. I detta fall så var det många som agerade föredömligt, Christer var klar och konkret i sitt handlande och föll inte in i något chocktillstånd utan kunde ge klar information. Man lyckades begränsa branden så att den inte spred sig till den angränsande ladugården där 20 kvigor fanns.

Det var många på plats för att lyssna på den tänkvärda informationen och utvärderingen om gjorts efter branden i Össlöv. När väl en brand är släckt är det mycket mer att tänka på. Hur man bäst hindrar släckvattnet att gå ut i vattendrag. Även här tänktes det fort och snabbt kom halmbalar till sin rätt för att dämma upp och hindra föroreningarna att rinna vidare i den bäck som ladugården var byggd över.

Nu berättades det också om processen med var man gör av döda djurkroppar, i detta fallet 67 djur som tillsammans med brandresten vägde 19 ton. Inte ett självklart förfarande då det är mycket att förhålla sig till.

Ha en handlingsplan

Av alla de råd som åhörarna fick med sig hem är att alltid ha en ritning över hur det ser ut på gården, som de lätt kan ge till räddningstjänsten. Den bör också finnas hos någon granne om man inte är hemma. Det betyder mycket för räddningstjänsten att veta hur det ser ut och var riskerna finns.

Om man är i nybyggnadstankar, tänka på att hellre bygga i olika sektioner för att minimera risken för brandspridning och i annat fall brandsäkra väggar. Andra viktiga saker är att kolla upp sina försäkringar för att få rätt ersättning i både djur och byggnader om det värsta händer.

Vad gäller djuren så bör man ha en plan för vart djuren kan flyttas vid en brand, den bör vara intilliggande. Ett pannrum ska vara brandsäkrat med en egen godkänd brandcell för att tåla 60 minuter och man bör inte förvara onödiga saker i pannrummet men däremot alltid ha en brandsläckare där liksom på så många platser som möjligt och gärna en brandvarnare även i ladugården.