Elmekören verkar ha hittat ett vinnande koncept: bjuda in en väletablerad folkmusikgrupp, bjuda på irländsk musik, bjuda på buffé i pausen och bjuda på sig själva från scen.

De fyllde Folkets hus mer än väl, runt 230 personer hade löst biljett. Och kvällen gick enligt kassören med ett ekonomiskt plus.

– Jättebra. Det är ju som pubmusik med kör.

Orden, i pausen, kom från Jonas Andersson. Det var första gången han bevistade körens återkommande irländska afton och var imponerad.

Mer än publik musik

Förvisso var han lite jävlig, hans Maria stod i kören, men den goda stämningen i publiken gick inte att ta miste på.

Så kan kanske musikvalet också anses vara ett kassaskåpssäkert val - glad, armkrokssvängig pubmusik.

Nja, visst bjöds det på kända melodier som Wild Rover och No, nay, never skallade. Men det var det lilla. Bredden och djupet var det stora.

Den svenska folkmusikgruppen Quilty visade tydligt att det finns så mycket mer att hämta från Irland. De lär också vara det "irlandsband" som, på hög nivå, har hållit på längst. Karriären inleddes redan 1993.

Kokt i bly

Det blev ballader, ömsom om koltrastar och trastar och ömsom om kärlek. Fast allt under kvällen var inte muntert.

Vi tänker särskilt på två systrars kamp om samma kille.

– En man plockade upp ena systern ur vattnet, tog av henne guldringen - och slängde tillbaka henne. Förövaren koktes senare i bly, berättade Gideon Andersson, som stod för sång, gitarr, bodhrán och mandolin.

– Det är en barnvisa, tillade han och log brett.

Vid sin sida hade han tillfällige basisten Patrik Bernstein och, inte minst, Dag Westling, en fena på tin whistle, femsträngad banjo, gitarr och sång.

Väl tamjat

Tillbaka till publikhavet. Där fann vi Katarina Grundahl i sällskap med Göran Lennartsson.

– Det låter vältajmat. Jätteduktiga solister och kul att vi har en sådan här kör, tyckte de.

När bandet i andra akten rivit av en sex sju egna låtar så anslöt sig Elmekören till kvällens final.

– Sjung hejdådideledo...manade Gideo Andersson publiken och så blev det.

Det blev en mäktig över 250 stämmor stark refräng upphöjd en oktav och lär ha hörts ända bort till ortens stora varuhus.

För övrigt sponsrades arrangemanget av Ikea, Sparbanksstiftelsen Kronan, Musik i Syd och ABF.