Relaterat: Uppdraget: Att se in i framtiden

Titlarnas utgivare är formellt ansvarig för allt som publiceras på sajter, i appar och tidningar – från artiklar och reportage till korsord och annonser. Utgivaren verkar också, på uppdrag av ägare och styrelse, för att driva utvecklingen av journalistiken framåt.

När Hall Media nu genomför en omorganisation av den redaktionella ledningen blir Herman Nikolic, redaktionell chef för bolaget sedan 2016, också ansvarig utgivare för tolv nyhetssajter och 18 papperstidningar i Småland och Västergötland. Den tidigare utgivaren Marie Johansson Flyckt får samtidigt uppdraget som utgåvechef med fokus på utvecklingen av papperstidningen och e-tidningen, och fortsätter att jobba i bolagets redaktionsledning.

- För att säkerställa hastigheten i bolagets förändring tar vi nu ytterligare i ett steg i renodlingen av ledarskapet inom redaktionen, så att en person får ett helhetsansvar. Herman Nikolic har sedan tidigare också fått intäktsansvaret för upplageavdelningen så det här är en åtgärd som ligger rätt i tiden, säger Mats Tidstrand, Hall Medias vd.

Förändringen blir inte särskilt dramatisk för läsarna, tror Herman Nikolic själv.

- Det handlar om att förvalta det förtroende som finns för oss sedan tidigare. Vi ska bedriva god och spännande journalistik men göra det med omsorg och faktiskt också med respekt för att vi har en väldig kraft i våra publiceringar. Vi når ut till väldigt många människor och det ämnar jag förvalta på samma goda vis som mina föregångare har gjort.

Annons

Arbetet med Hall Medias nya sajter och appar är sedan i fjol en stor del av Herman Nikolics arbete. I veckan samlades projektgruppen för en demonstration av den nya appdesignen. Från vänster, Mårten Olsson, apputvecklare, Johannes Björck, analysansvarig, Herman Nikolic, redaktionell chef och utgivare och George Grönwald, redaktionell utvecklingschef.

Då utgivaren bär ansvaret för det som publiceras är det också han eller hon som ytterst avgör vad som trycks i tidningar eller läggs ut på nätet. Det kan handla om vilka detaljer som ska ingå i en artikel, vilka bilder som kan publiceras eller hur länge eller stort något ska belysas.

- Någonstans vill en redaktion alltid berätta så mycket som möjligt som är relevant, men vi har också en överenskommelse i form av de pressetiska reglerna att förhålla oss till. Det är en fråga om att väga allmänintresse mot privatlivets helgd eller en individ som kan komma i kläm. Vi ska alltid utgå från nyhetsvärdet, fråga oss vad som är relevant, om det påverkar många och om det är lokalt och nära – men ibland är vissa saker som utelämnas faktiskt inte relevant för det nyhetsmässiga. Människor ska inte hängas ut och åsamkas det som kallas för publicitetsskada – det kan låta krångligt när man förklarar det så här men i grunden handlar det om att väga allmänintresset mot individens privatliv, säger Herman Nikolic.

Han orsakade visserligen tidningsrubriker redan i barndomen – som tvååring fick Herman hela Öxnehaga att engagera sig i sökandet efter honom när han gav sig av på en spontan lekutflykt utanför hemmet. Det blev rubriker i såväl lokaltidningen Jönköpings-Posten som kvällspressen om den lyckliga återföreningen med mamma – Herman har en bild på ett gammalt urklipp om händelsen på sitt Instagramkonto.

Som ansvarig utgivare blir Herman Nikolic ytterst ansvarig för allt som publiceras på Hall Medias sajter, i appar och tidningar. "Vi har fortfarande steg att ta när det gäller transparens och dialog med publiken - det gäller att ta in all kunskap och expertis som finns i lokalsamhället men också att vi är öppnare med att även vi kan göra misstag. Alla våra prenumeranter utgör ett stort community och den dialogen ska vi ta vara på".

Men efter gymnasiet hade han tankarna på något helt annat än braskande tidningsrubriker. Herman flyttade till Lund där han via en bukett olika universitetskurser förkovrade sig i allt från filosofi till filmvetenskap.

Journalistiken dök upp senare - genom en vänskaplig utmaning:

- Jag är kanske egentligen inte jättestolt över hur min journalistkarriär började. Det var någon kompis som sa att det var så svårt att komma in på journalisthögskolan i Stockholm. Jag bestämde mig för att försöka, gjorde testerna – och kom in. Så det var lite på ett bananskal.

Innan journalistiken kom in i hans liv var planen att satsa på det stora intresset – historia. Herman tvekade mellan att fortsätta med studierna ända fram till doktorandtiteln – och att ge sig in i lärarskrået.

- Sen kom den där journalistutmaningen – och jag kände att det här inte var så dumt.

Direkt efter utbildningen fick han jobb på Utbildningsradion i Stockholm – och där gavs Herman chansen att kombinera sitt historieintresse med journalistiken. Han fick snabbt ansvar för hela program i serien Ramp, som lockade miljonpublik i SVT.

- Ett program som jag minns berörde mig djupt handlade om saknade personer efter kriget i Bosnien, tio år senare. Det var en oerhört viktig produktion för mig personligen. Sen gjorde vi också program om civil rights i USA och en rad andra nedslag i modern historia.

Livet i storstaden bjöd också på tjänstgöring hos produktionsbolaget Strix, där Herman arbetade med dokusåpan ”Club Goa”, som förflyttade honom till Indien i tre månader.

Men sedan växte familjen – och han och frun började söka lugnet utanför tullarna.

Valet föll på hustruns hemstad Örebro – och Herman fick sin första yrkesmässiga kontakt med lokaljournalistiken.

-Jag klev in på Nerikes Allehanda och berättade att jag fanns tillgänglig i stan. De var väldigt tillmötesgående och höll faktiskt just då på med en tv-satsning, så någon dag senare var jag igång hos dem och jobbade med webb-tv.

Tittarsiffrorna på klippen han gjorde då var långt mycket lägre än publiken han lockade hos UR – vilket skrämde inledningsvis.

- Jag minns chocken då, när man såg att 346 personer hade sett klippet jag gjort. Men dagen efter hade jag 20 mejl i inkorgen med konstruktiv kritik, åsikter och skäll – allt fanns där. Med miljonpublik fick jag något mejl eller ett telefonsamtal medan det här var riktigt sprängstoff. Det berörde på ett helt annat sätt – det var där jag blev riktigt hooked på det lokala. Efter den dagen har jag aldrig längtat tillbaka till riksnyheter eller Stockholm. Det är det som ligger närmast människor som berör allra mest.

Herman och hustrun har fyra barn och har nu slagit sig ner i Huskvarna - som är Hermans hembygd. "Med fyra ungar blir det mycket karate, dans och hockey, som vi både skjutsar till och tittar på. Men man jobbar nog lite för mycket".

Lusten att gräva och granska lämnade honom dock aldrig – och efter en tid började Herman arbeta med redaktionens granskningsnav. Ett av jobben – ett avslöjande om att Migrationsverket hade mörkat uppgifter i ett asylärende gällande en autistisk flicka, blev nominerat till journalistikens finaste grävpris Guldspaden.

- Det är en typ av journalistik som verkligen gör skillnad, där människor i kläm får berätta sina historier. Det är tillfredsställande för en personligen att kunna göra skillnad, jag tror att de flesta journalister känner igen sig i det, säger Herman.

Herman Nikolic

Ålder: 42

Familj: Ja, fru och fyra barn.

Läser helst: ” Förr läste jag mest hist..

Herman Nikolic

Ålder: 42

Familj: Ja, fru och fyra barn.

Läser helst: ” Förr läste jag mest historielitteratur, på senare tid har det blivit mer spänning som Håkan Nesser och Jo Nesbö, såna saker”.

Lyssnar helst på: ”Jag är gammal grungemänniska, det hänger kvar. Jag har också en hemlig ådra för synth även om jag inte brukar erkänna det högt”.

Mest använda app i telefonen: ”Det är nog Hall Medias nyhetsappar”.

Äter helst: ”Om jag lagar själv – cevapi, i bröd”.

Dricker helst: ”Vatten i vanliga fall, men om det är någon middag eller så tar jag nog helst en öl faktiskt”.

Tränar: ”Jag springer en del, det är det jag håller det till”.

Favoritplats i Småland: ”Utsikten i Huskvarna, det är magiskt”.

Favoritplats i Västergötland: ”Hökensås, där fiskar man ju”.

Den fördjupande och granskande journalistiken ligger honom fortfarande varmast om hjärtat.

- Det är inget att hymla om att det varit utmanande år för mediebranschen. Men vår ambition har inte minskat för att förutsättningarna i branschen är tuffa, med en snabb digitalisering och en affärsmodell som förändras. Det påverkar vårt bolag, men inte vår ambition att vara nyhetsledande, granskande och fördjupande i vårt innehåll.

Efter en karriär som digitalchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på NA tänkte Herman ge sig på granskning igen – och tog ett jobb som agendaansvarig på lokalradion i Örebro. Men så dök en ny utmaning upp. Hall Media sökte en redaktionell chef som ville bygga upp journalistiken i digitala kanaler från grunden, efter sin i branschen oerhört sena entré i webbvärlden. Familjen Nikolic bröt därmed upp igen – och flyttade till Huskvarna.

- Det kändes rätt på alla vis, jag har inte ångrat det. Här handlar jobbet om att skapa förutsättningar för att kunna göra god journalistik. Det gäller framtidsstrategier och hur vi ska berätta historier men också hur vi ska finansieras – vi behöver hitta intäkter på det innehåll vi gör för att säkra journalistiken framåt. Det är ett helhetsansvar – och det övergripande syftet är att skapa goda möjligheter för journalistik till invånarna. Vi har ett riktigt trumfkort inom Hall Media och det är våra 140 journalister som varje dag gör sitt yttersta för att engagera och informera sina lokala publik. De är vår största tillgång.

I 20-årsåldern jobbade Herman med produktionen av dokusåpan "Club Goa". Han deltog också själv i "Robinson" i SVT 1998. "Det är sällan någon känner igen mig därifrån nuförtiden. Jag tänker inte så mycket på det själv, även om det kan vara gött att berätta någon gammal anekdot från den tiden ibland".

Timmarna mellan 18 och 21 är helt och hållet vigda åt familjen – men Herman ägnar en stor del av dygnet åt arbete. Det stora fritidsintresset – fiske – har det inte funnits tid för på sistone. Men i sommar ska fiskevattnen i hembygden återupptäckas. Och kanske blir det också någon semesterresa till Balkan, där Herman har sitt ursprung. Han är född och uppvuxen på Öxnehaga i Huskvarna, men pratar fortfarande serbokroatiska flytande.

- Mina föräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 1970-talet. De skulle jobba för att tjäna ihop pengar för att bygga en kåk, men så föddes jag, fick svenska som förstaspråk och då blev det väl svårt att flytta tillbaka. Men jag har släkt kvar på Balkan och tycker att det är kul och intressant att åka dit.

Den lokala pizzerian på Öxnehaga, där Herman är född och uppvuxen, kan locka till en och annan lunch och middag. Måltiden kombineras gärna med samtal med ortsborna, som kan komma med bra nyhetstips.

På Hall Media ansvarar Herman för all redaktionell verksamhet – från tidningsredigering till apputveckling. De närmaste åren planerar bolaget satsningar på både papperstidningen och sajterna – men viktigare än förpackningen är ändå innehållet, tror Herman:

- Vi ska granska och avslöja - att sätta ljus på felaktigheter i samhället är ett viktigt uppdrag som för vår lokala bygder framåt. Ett huvudområde där är till exempel att för läsarnas räkning följa upp hur allas våra skattepengar används. Men lika viktigt är att Hall Medias titlar lyfter fram goda exempel och positiva förebilder i lokalsamhället. Att ta vara på allt det engagemang som våra invånare har för att våra lokala orter ska bli en ännu bättre plats att leva och verka på.

Läs också: Hall Media är Årets lokala mediehus