Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN, får priset ”för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”, skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.

Josefin Lind, som växte upp i Bäckseda, bor i dag i Stockholm och är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen – en av medlemsorganisationerna i ICAN. Hon sitter dessutom i ICAN:s internationella styrgrupp.

Hon är stolt och glad över att kampanjen får fredspriset.

— Det är helt galet såklart, väldigt överväldigande, så mycket större blir det ju inte. Jag är väldigt glad, stolt och tacksam för att vara med på detta och det är hedrande att Nobelkommittén sett vårt arbete och valt att prioritera civilsamhällets insats, säger Josefin Lind.

Bidrog till FN-avtal

ICAN var starkt bidragande till det FN-avtal om globalt förbud mot kärnvapen som antogs av 122 länder i somras. Ett avtal som nu ska ratificeras, alltså lagstadgas, av minst 50 länder för att träda i kraft.

Att Nobelkommittén genom årets utmärkelse uppmärksammar FN-konventionen och ICAN är ett viktigt erkännande, säger Josefin Lind.

— Det betyder väldigt mycket och det höjer trovärdigheten på vårt arbete. Det kan också ge en ordentlig skjuts på processen med FN-konventionen, säger hon.

— Priset ger också legitimitet till civilsamhällets roll i storpolitiska frågor. Och det ger ett enorm erkännande och respekt för alla atombombsöverlevare som ägnat sina liv åt att berätta om sina erfaranheter, säger hon.

ICAN samarbetar tillsammans med överlevare från atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki samt offer för provsprängningar.

— Vi lägger fokus på de humanitära konsekvenserna av kärnvapen.

Josefin Lind tror inte att det var en slump att en kampanj mot kärnvapen får fredspriset just nu, i tider då kärnvapennationerna öppet talar om hur de rustar upp sin kärnvapenarsenal och gör provsprängningar.

— Kärnvapenstater använder en retorik som man inte haft på många år, nu verkar man inte dra sig för att använda kärnvapen. Jag tror att Nobelkommittén ville markera mot detta i år, och det är jätteviktigt och klokt tycker jag.

”En mer rättvis värld”

Men arbetet för att få en värld fri från kärnvapen tar inte slut i och med ett Nobelpris.

Flera länder är emot ett FN-förbud. Nästan alla Nato-länder bojkottade omröstningen om det nya avtalet. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har till och med skrivit i ett uttalande att FN-avtalet ”för oss inte närmare målet om en värld utan kärnvapen. I stället riskerar det att underminera de framsteg vi gjort genom åren vad gäller nedrustning och icke-spridning”, enligt TT.

— Just det argumentet har vi hört i tio år från motståndare till nedrustning. Men att ett förbud skulle underminera framstegen är bland det dummaste jag har hört. Går man in i diskussionen och frågar hur det ska underminera så får man aldrig några svar.

Men finns det ett FN-förbud mot kärnvapen sätter det dock press på de länder som har kärnvapen, menar Josefin Lind.

— Det är en extremt stor känsla att äntligen ha nått hit, ett förbud mot kärnvapen ger lite mer rättvisa i världen, säger Josefin Lind.

— Kärnvapen är designat för massmord på civila och det ska inte vara rätt för någon att hålla mänskligheten som gisslan så.