Tiggeri förekommer i dag på gatorna i samtliga kommuner i tidningens spridningsområde. Men svaren på hur tiggarnas sociala situation ska lösas går isär, visar Smålänningens undersökning som har gått ut till kommunalråden och socialcheferna i Älmhult, Markaryd och Ljungby.

”Utnyttjas tiggarna?”

När Bengt Germundsson fick möjlighet att resonera fritt lyfte han fram att han tycker att det är viktigt att klarlägga om det finns kriminella nätverk som utnyttjar tiggarna eller om det enbart handlar om fattigdom. Finns det kriminell verksamhet bakom anser han att polisen ska agera.

Handlar det i stället om fattigdom måste man hjälpas åt med gemensamma åtgärder mellan EU:s medlemsländer för att lösa fattigdomen och utanförskapet i de fattigaste länderna i EU, anser Bengt Germundsson.

Även Elizabeth Peltola, kommunalråd i Älmhult, betonar EU:s ansvar.

– Det är ju en oerhört svår fråga som bör lösas på internationell nivå med dialog och överenskommelse mellan EU:s medlemsstater. Varje land har ju ansvar för sin egen befolkning, säger hon.

Inget av kommunalråden i tidningens spridningsområde vill förbjuda gatutiggeriet.

Annons

– Ett förbud mot tiggeri sopar bara problemen under mattan, säger Ann-Charlotte Wiesel, Ljungby.

Inga hem

Hon anser att enskilda kommuner har svårt att hantera situationen och att det är svårt att öppna särskilda hem för dem som är här tillfälligt.

– Jag tror man måste lösa detta på nationell nivå. Rumänien får stora bidrag från EU till social verksamhet. Det behövs påtryckningar så att de använder pengarna.

Upp till individen

Inga av kommunerna har angett att det finns barn som reser med gatutiggarna. Då faller ett helt annat socialt skyddsnät in.

– Om det finns barn som vi tror far illa så skulle vi ha en uppsökande verksamhet, säger Johan Rutgersmark, socialchef i Markaryd.

I övrigt är det upp till varje individ att ansöka om bistånd, förklarar han. Markaryd är den enda kommunen som har uppgett att det finns EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien som lever i akut hemlöshet i kommunen. Men ingen har ansökt om ekonomiskt bistånd.

Men både Älmhult och Ljungby har gjort insatser för gruppen. Älmhults kommun har ställt ut soptunnor kring en boplats och i Ljungby har socialtjänsten tagit kontakt med tiggarna.