Så här står det i Skollagen 2010:800:

40 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

32 § andra stycket:

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

1. Menar Stefan Willfors att kommunen får ekonomiska svårigheter av att betala 500 000 kronor (inte 800 000 kronor som det påstods på fullmäktige) i skolskjutsersättning till Lingbygdens friskola?

Vid möte med BUN fick vi besked att BUN i samband med övertagandet av skolskjutsfrågorna fick ett sparbeting på 700 000 kronor.

2. Är det ok att spara övervägande delen av detta sparbeting på en liten landsortsskola där i stort sett alla elever är beroende av skolskjuts?

Samtidigt som Willfors säger att det är olagligt, säger han själv ”Det är klart att en kommun är suverän att betala ut vilka pengar den vill …”.

Det betyder att även om kommunen tolkar att man inte är skyldig att ge skolskjuts, så får man göra det. Vilket ur vår synpunkt vore mycket bättre än att vi får en ersättning som bara täcker hälften av kostnaderna. Men den ersättningen är ändå värdefull om kommunen nekar skolskjuts till våra elever och vi måste anordna den själva.

Annons

Stefan Willfors menar vidare att om kommunen betalat skolskjuts till Södra Ljunga hade kommunen ”blivit skyldiga betala för alla elever som väljer skolor, och då handlar det inte om några 800 000 kronor längre utan om många miljoner.”

3. När betalade kommunen 800 000 kronor till oss?

Läsåret 2016/17, som var det senaste vi fick någon ersättning, fick vi drygt 400 000 kronor.

Kommunen kan välja att i sin verksamhetsplan för skolskjuts skriva ungefär så här:

Kommunen jämställer skolskjutsreglerna till fristående skola med skolskjuts till placeringsskola i de fall eleverna har närmare till den fristående skolan.

På det sättet kan kommunen ge skolskjuts till de elever som går på en friskola på landet (som i övrigt uppfyller skolskjutsreglerna) och behöver inte ge till alla som väljer annan skola. En friskola som dessutom fyller alla kriterier som alla partier säger sig värna. Skolan var nedläggningshotad, den drivs ideellt av lokala människor, inga vinster tas ur verksamheten, den tillhör ingen koncern och den är en samlingsplats för bygden.

Kommunen gör redan undantag i skolskjutsrättigheterna för Kånna och Torpa – med all rätt – då bör man kunna göra det även för oss utan att likabehandlingsprincipen åsidosätts.

4. Hur många fler elever, än våra, jämfört med idag skulle med ett sådant förslag ges rätt till skolskjuts? Till vilken kostnad?

Kommunallag (1991:900) 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Självklart får eleverna på kommunala skolor på landet skolskjuts till sina skolor. Skolor som är ungefär lika stora som vår. Självklart räknas inte skolskjutsen in i ersättningen till varken kommunala eller fristående skolor eftersom behoven av skolskjuts ser så olika ut. Och självklart ska inte den ersättning som är avsedd för pedagogisk verksamhet behöva användas till skolskjuts varken i en kommunal skola eller en friskola.

5. På vilket sätt är det att behandla sina medlemmar lika att en landsbygdsskola som är friskola inte får skolskjuts när kommunala skolor får?

Lingbygdens friskolas elever är också kommunens barn. Deras föräldrar är kommunens invånare. Kommunen vill växa till 35 000 invånare. Då behövs säkert tillväxt inte bara i staden utan även på landsbygden runt om, även på de orter där den kommunala skolan är nedlagd.

Eller vill kommunen att friskolan ska läggas ner? Det verkar i så fall konstigt med tanke på att det rapporteras om stor brist på lokaler för både skola och förskola i Ljungby stad. Låt oss i stället för att bråka hjälpa varandra – inte bara i ord utan i handling. Friskolan har redan bidragit till att många barnfamiljer från andra delar av Sverige och t o m Europa flyttat in i bygden.

Det är välkommet att flera politiker har sagt att man gärna vill bli kontaktad av sina invånare och få synpunkter. Man har hållit dialogmöten på landet för att efterhöra vilken service vi behöver.

För att få en förutsättningslös dialog bjuder vi in Ljungby kommuns politiker till ett möte på Lingbygdens friskola 7 maj kl 8.00.

6. Kommer du?

Martin Kraft

Ordförande Lingbygdens friskola

Ann-Christine Johansson

Vice ordförande Lingbygdens friskola