En och annan övertygad SD-väljare läser säkert det här. Kanske även några motståndare till partiet. Det får de gärna göra, men det är inte främst till dem jag vänder mig den här gången. Den här gången hoppas jag nå ut till dig som funderar på att kanske, eventuellt, rösta på Sverigedemokraterna på söndag.

Relaterat: Marie Johansson Flyckt: Politiker – håll fingrarna borta från vårt innehåll

Kortfattat är mitt budskap detta: Gör det inte! Det finns flera andra sätt att visa sin önskan om ett delvis annorlunda samhälle. Jag återkommer till dem.

Jag försöker se dig framför mig, ibland hjälper det att föreställa sig sin målgrupp för att tilltalet ska bli rätt. Vi kanske har passerat varandra på Jönköpings gator, möjligtvis har vi stått i kön på Ica samtidigt, eller svettats bredvid varandra på gymmet. Du är och ser nog ut som vem som helst.

Relaterat: Så vill Runar Sögaard locka kristna till SD

Jag tror inte att du hör till de åhörare som jublade högst i måndags eftermiddags när Jimmie Åkesson höll torgmöte i Rådhusparken och hånade Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Jag tror heller inte att det var du som applåderade starkast samma kväll när Runar Sögaard höll sitt så kallade väckelsemöte, då när Jimmie Åkesson fick tala till punkt om hur allt blir sämre, hur den svenska kulturen hotas av böneutrop och sharialagar, och hur invandrare ska uppmuntras att flytta ”hem”.

Enligt forskningen är sannolikheten stor att du är missnöjd med samhällsutvecklingen. Många av SD:s politiker och väljare upplever att de har fått det sämre ekonomiskt sedan finanskrisen 2009. En stor andel saknar jobb eller är har otrygga anställningar. Det är inte konstigt att man söker efter förändring då. Men jobben blir knappast fler, och lönerna inte högre, med Sverigedemokraterna i regeringsställning.

Annons

Du som står på tröskeln och sneglar in kan ha sett hur Sverigedemokraterna successivt har uppfattats som mer rumsrent. För några år sedan var partiet i praktiken det mest extrema i svensk politik. I dag finns det ännu mer främlingsfientliga nystartade partiet Alternativ för Sverige, och dessutom har nazistiska organisationer som Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, och Soldiers of Odin växt sig starkare. Detta, i kombination med SD-topparnas strävan att försöka gå hem hos ”vanligt folk” har bidragit till att allt fler vågar säga att de stödjer partiet. Det har lett till att Jimmie Åkesson bit för bit har skärpt sitt sätt att tala om invandring. Det finns många exempel, ett av de senare inträffade under fredagens slutdebatt i SVT, där Åkesson argumenterade för återvandring eftersom invandrare ”passar inte in här".

Man kan tycka att delar av Sverigedemokraternas sakpolitik är rimlig. Personligen uppskattar jag att partiet lokalt poängterar näringslivets betydelse för välfärden. Andra kanske gillar deras vilja att satsa på motorintresserade.

Relaterat: Gå på djupet med JP: Så förändras politiska spelplanen – valrörelsen 2018 i åtta reportage

Men, vet du, SD:s sakpolitik spelar ingen roll. Det finns två anledningar till det. För det första är invandringsfrågan så överordnad att partiet är berett att offra vilken annan sakfråga som helst för att stoppa främst flyktingmottagandet.

För det andra beundrar Sverigedemokraterna, trots namnet, länder som är på väg att bit för bit montera ner sin demokrati. Vi ser det i grannlandet Polen, och även i Ungern. Där håller nationalistiska krafter på att ta makten över rättsväsendet och medierna. Utan att göra alltför stora jämförelser med deras svenska motsvarighet råder det inga tvivel om att det är orimligt att rösta fram ett demokratifientligt parti. Själva säger sig SD-politikerna vara för demokrati, men retoriken rimmar illa med deras upprepade verbala attacker mot medier i allmänhet och public service i synnerhet. Det är bara en vecka sedan partiledaren kallade Sveriges Radios P3 ”vänsterliberal smörja” med tillägget att han skulle lägga ner kanalen direkt om han var chef.

Man behöver inte vara främlingsfientlig för att tycka att flyktingmottagandet 2015 var mer omfattande än vad Sverige först hade förmåga att hantera. Men du behöver inte rösta på SD för att asylinvandringen ska minska. Det har den redan gjort. Den tillfälliga asyllagen har i praktiken blivit permanent, och under årets första månader nästan tävlade Socialdemokraterna och Moderaterna om vem som förespråkade tuffast migrationspolitik. Nu är det i stället integrationen som är utmaningen för kommuner runtom i landet.

Det är inte heller nödvändigt att rösta på SD för att markera att integrationen måste bli bättre. Det vill de andra partierna också.

Och om det är rädsla för brott som oroar dig så kan inte ens SD trolla fram fler poliser på stört. Däremot råder en samsyn mellan de två traditionella blocken om behovet. Två nya polisutbildningar är också på gång; en i Malmö och en i Borås.

Om jag inte har lyckats övertyga dig så kan jag väl få ta hjälp av Carl Bildt? Gå in på SVT Play och sök upp Agenda från den 2/9 och se den tidigare statsministern och utrikesministern skickligt läsa lusen av en okunnig, men desto mer hånfull, Jimmie Åkesson. Åkesson påstod att Bildt inte bryr sig om sitt land, varpå den sistnämnde kontrade med att han är stolt hallänning, svensk och europé.

Bildt visade med sin långa erfarenhet att kunskap är makt.

På söndag är det din tur att göra detsamma. Det finns sex partier i Sveriges riksdag som inte tolererar antidemokratiska stater. Fem partier som vill se ett reglerat, men medmänskligt, asylmottagande. Är du missnöjd med dem allihop? Rösta då blankt. Men gå för allt i världen in i valbåset och visa att du är en stolt smålänning, svensk och europé.