Ny säsong – nya förutsättningar – nya mål.

Det sägs att en person som rullar ut en röd matta för någon är en person som tar väl hand om sina gäster och även om den trasmatta som lades ut genom hela Ljungby vid den tiden som jag kom hit för några år sedan inte är röd så har den hela tiden känts väldigt välkomnande och varm att trampa på när man går genom stan. Jag känner mig väldigt välkommen och omhändertagen och det vill jag förvalta på bästa sätt och förhoppningsvis kunna bjuda tillbaka ännu mer.

Jag går in i min fjärde säsong som tränare för Troja vilket jag är väldigt glad och stolt för och just detta året så känns det extra inspirerande och spännande där vi i en ny serie blickar mot nya mål och möjligheter.

När jag skrev min senaste krönika vecka 17 så visste jag väl inte riktigt om det skulle bli något mer av den varan, men nu är det dags för mig att dela med mig av lite tankar och info om Trojas A-lag igen. Det kommer bli en blandad kompott av tankar kring laget, uttagningar, förberedelser och kanske en och annan självupplevd anekdot.

Förra gången jag skrev här var det en kort summering av en väldigt lyckosam säsong som fick krönas på allra bästa sätt, men det är historia nu. Att verka och vistas i idrottens värld är oftast fantastisk när man ser tillbaka på svunna tider där det oftast alltid var bättre, men är tyvärr inget som man kan leva på och därför kommer jag nu att försöka blicka framåt när det gäller laget och spelet.

Det var ju några enormt påfrestande veckor i slutet på förra säsongen och man kan kallt konstatera att man är väldigt sliten efter en sådan holmgång, och det gäller inte bara för spelarna och ledarna inom laget utan gäller såklart en hel organisation som sliter för att få ihop både arrangemang och annat i samband med matcherna.

Trots det så tog vi ett rejält tag i många trådar direkt veckorna efter sista matcherna och många saker löstes där under ett ganska tidigt skede av den nya säsongen vilket var skönt, vi var långt fram inom det mesta redan ett par veckor efter vårt avancemang.

Det gjorde att man någon gång mot sommaren kunde ta några välbehövliga veckors med semester och avkoppling för att kunna ladda upp batterierna igen. Även om jag mest har tillbringat min tid hemma i Ängelholm så har jag även hunnit med några kortare resor både med familj och med kompisar och både inom Sverige och utomlands.

Att bara koppla bort och få tömma sig är såklart väldigt viktigt för att kunna komma tillbaka med helt nya tag och krafter. Att låta tankarna sväva iväg med någon bok är väl en av de bästa tidsfördriv oavsett var man befinner sig och denna sommaren har jag bland annat haft sällskap av Harry Hole, Carl Mörk, William Wisting, Ewert Truut, Will Robie och Björne o Toto.

Med tanke på den utmaning som legat framför oss hela sommaren så är det faktiskt så att man nästan skäms lite när man säger att man gått där mitt i ledigheten och önskat att sommaren snart skulle ta slut så att hockeyn snart fick börja igen…

Det är inget man pratar högt om hemma direkt om man säger så, och jag är ganska säker på att fler inom Troja känt likadant under semestern. Och där är vi nu då, äntligen!

Sedan krönikan vecka 17 har det också hänt så otroligt mycket både i laget, inom organisationen och i kulisserna. Vi har på olika sätt försökt att höja nivån på det vi gör både sportsligt och organisatoriskt och ser jag enbart på spelarna så har vi både gjort oss av med spelare samtidigt som sex nya spelare tillkommit i tron och förhoppning om en vassare trupp.

Vår målsättning med våra nya spelare var att de flesta skulle ha allsvenska meriter samt att de skulle ha sina bästa matcher framför sig, och där tycker jag nog att vi lyckats på ett bra sätt. Vår målsättning med träningsmatcherna var att de skulle vara bra förberedelser för kommande matcher i allsvenskan vilket jag tycker att vi fått.

Även om vi förlorat några matcher för mycket så har vi samtidigt fått väldigt många kvitton på vad vi behöver förändra för att kunna hävda oss i denna serie en våning upp där allt går snabbare och misstagen kostar så mycket mer. Det tycker jag att den första hemmamatchen mot Karlskoga ger en viss fingervisning om. Vi har en lång väg att vandra denna säsongen, men vi är beredda att jobba väldigt hårt och målmedvetet för att nå utveckling och framgång denna säsong.

Nu kavlar vi upp och tar sats mot nästa nivå!