När djuren räknas in denna dag hos familjen Abrahamsson i Marås så upptäcks det att en kviga saknas.

– Det händer nästan inte att ett djur går över om det inte har blivit skrämt av någonting eller att just ett stängsel är öppet någonstans. Nu var det en älg som orsakat detta och kvigan passade på, berättar kvigans ägare Åke Abrahamsson.

Snart hittas kvigan där hon gått ner sig i den sanka marken och räddningstjänsten tillkallas.

Smålänningen får lov att följa den heroiska räddningsinsatsen.

Kvigan har inte gått ner sig så djupt, men det är enormt sankt runtomkring henne och räddningsmännen får testa sig fram vilka tuvor som håller att stå på. Det är ett 300 kilos levande djur som ska upp på fast mark och det är mycket att tänka på.

Nu gäller det att synka ihop sig och samarbetet är liksom självklart mellan räddarna.

Det går inte att dra kvigan rätt upp, hon ligger bakom en hög rotvälta, det finns också stora grenar och rötter i vattnet som hon inte får trassla in sig i.

Annons

De söker sig fram efter vad som finns under och kring kvigan, med händerna försöker de att flytta benet som ligger under en gren, allt för att inte skada djuret. Den breda remmen läggs om kvigan, efter lite arbete med att få den under henne.

”Lilla kossan”

Kvigan är trött, det är tufft att trampa runt i sankmark. Känslorna är med och killarna klappar ibland om den trötta, ”Lilla kossan”.

Hon skakar lite, det är musklerna som är lite ansträngda.

I steg lägger de henne till rätta med de remmar och rep som de har med sig. ”Ett, två, tre... dra”, det syns tydligt hur de får ta i för att flytta de 300 kilona. Men de har erfarenhet, liksom ägarna Åke, Martin och Helena, alla hjälps åt.

Då vegetationen runt om knappast bjuder in till några fordon så tas handvinschen fram. Kvigan är lugn, det verkar som om hon förstår att hon får den hjälp hon behöver.

Kvigan är räddad

”Ett, två, tre, spela...”, med vinschens hjälp kommer hon på fast mark. Snabbt är Helena framme med en spann med mat och kvigan mumsar friskt i sig av det bjudna. Plötsligt reser hon sig upp och det syns leenden på allas läppar.

– Det händer några gånger om året att djur går ner sig och det ser olika ut för varje gång. Cirka en timme har det tagit, det känns alltid bra när man lyckas, säger räddningsledare Öyvind Solberg.

På några sekunder har kvigan plötsligt rest sig upp, nu vill hon hem. Benen är lite skakiga ännu men snart är hon på väg mot sina kompisar i hagen, Martin Abrahamsson får ta i för att hänga med.

En heroisk insats av Ljungby räddningstjänst, denna dag med Öyvind Solberg, Markus Hedin, Johan Arvidsson, Daniel Andersson och Pär Berg i arbetslaget.