För de nationella proven handlar det om att någon obehörig får tag i de fysiska proven i förtid. En snabb mobilbild räcker, och vips är provet ute på nätet för allmän beskådan. Det som är tänkt att ge en rättvis bedömning blir i stället en fråga om vem som är beredd att fuska sig till alla rätt.

Tidigt i torsdags upptäcktes att det prov i svenska som eleverna i årskurs nio skulle se klockan nio samma morgon hade spridits under natten. Vissa elever kände därför till vad den kommande uppsatsskrivningen skulle handla om.

Ett av problemen med fysiska pappersprov är att de kan hamna på villovägar. Ledarsidan har tidigare argumenterat för att övergången till digitala prov bör ske så skyndsamt som möjligt. På torsdagen kritiserade Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin regeringen för att agera alltför långsamt. Det gjorde hon rätt i. Sedan 2017 har Skolverket regeringsuppdraget att se till att de nationella proven kan genomföras digitalt, men först 2022 ska förändringen vara genomförd.

Förutom minskad risk för spridning blir det lättare med extern rättning, vilket även detta ger en mer rättvis bedömning.

Det är utmärkt. Men det förändrar inte att tre år återstår. Under denna period måste proven sluta läcka. Skolverket har stramat åt reglerna för hur pappersproven ska hanteras. Proven skickas exempelvis till skolorna närmare provdatumet än tidigare, de får öppnas först på provdagens morgon, och rektorn uppmanas att utse en administrativ person som ansvarar för att materialet hålls inlåst. Det är steg i rätt riktning och ger förhoppningsvis viss effekt. Men det finns uppenbarligen skolor – vilket Riksrevisionens granskning från slutet av 2018 visade – som slarvar med hanteringen av proven.

Annons

Efter att veckans läcka blev känd surnade utbildningsminister Anna Ekström (S) till och öppnade upp för att Skolverket borde få göra efterforskningar om vilken skola proven har kommit från.

Kristdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, Jimmy Lord, går längre. Han föreslår att skolor som läcker prov får betala böter.

Det kan låta drastiskt. Men samtidigt: när skarpa tillsägelser uppenbarligen inte räcker kan hot och sanktioner vara en sista utväg.

För elevernas skull bör därför skolorna sättas på prov. Uppmaningen ”sköt er eller böta” lär skrämma slappa skolor till disciplin, men riskerar inte att straffa skolor som redan följer reglerna.