Skolverkets statistik över 2019 års avgångsbetyg i årskurs nio bjuder i ett avseende på höstens minst överraskande läsning. Flickor i Kronoberg går ut med väsentligt högre betyg än pojkarna. Det ser likadant ut i stort sett överallt och har så gjort i många år.

Allra störst var skillnaden i Lessebo kommun, men Älmhult kom inte långt efter med ett genomsnittligt meritvärde på 246,6 för flickor och 187,3 för pojkar. I Markaryd var det nästan lika illa (234,4 mot 186,1), medan Ljungby hade en något mer "normal" skillnad (237,2 mot 207,5).

Med tanke på att det här är ett nationellt problem är det något staten snarare än enskilda huvudmän bör försöka komma åt (därmed inte sagt att kommuner och skolor bara ska ge upp). Med tanke på att det har varit känt – och till och med har eskalerat – i så många år är det märkligt att inte mer händer.

Jan Björklund lovade att göra upp med "flumskolan" när han blev utbildningsminister 2006. En hel del blev gjort under alliansens åtta regeringsår, men man kan väl säga att framgången var blandad. Till förlorarna hör pojkarna. För det är faktiskt inte undra på att flickor får högre betyg.

Fortfarande är det så att svenska skolelever från mycket tidig ålder förväntas jobba självständigt med kunskapsinhämtning och därtill ifrågasätta, analysera och resonera kring kunskaperna, medan det kan verka oklart var kunskaperna ska komma ifrån. Lärarnas Riksförbund har argumenterat för att yngre elever borde få lära sig mer fakta och att det självständiga arbetet kan sparas till senare. Tyvärr för döva öron, vad det verkar.

Annons

Fokus på att göra unga elever till självgående forskare gynnar de mest studiemotiverade, som i regel är flickorna, som mognar tidigare. Fokus på resonemang och analyser före faktakunskaper gynnar de mest verbala, också i regel flickor (som läser mer). Många studier visar också att pojkar tar mest skada av brist på ordning och disciplin i skolan. Klyftan mellan flickors och pojkars betyg är ännu större i skolor med låg kvalitet än i skolor där eleverna presterar på en hög genomsnittsnivå.

Pojkar sitter alltså med Svarte Petter på hand redan i grundskolan. Nästan två av tre antagna till högskolan är kvinnor. Detta inför en framtid när betydelsen av högre utbildning inte kommer att minska och klassiska mansyrken utan krav på utbildning inte kommer att bli fler.

Utvecklingen som försvårar för pojkar att lyckas måste vändas. Receptet är en skola utan förakt för gammalmodigheter som lärarledd undervisning och objektiva faktakunskaper – och där lärare kan och får upprätthålla ordning och studiero. Kunskaper först, analyser senare. Undervisning först, självständigt arbete senare.

Att skriva om läroplaner och förändra betygskriterier är förvisso inget som blir gjort på en kaffepaus, men att staka ut den rätta riktningen för arbetet borde inte vara raketforskning. Sedan är det bara att sätta igång.

Det har varit hög tid ett bra tag nu.