– Det är bara att medge att dåliga siffror aldrig är roliga.

Nyligen levererade två opinionsinstitut, för Moderaterna, dystra siffror. Såväl Sifo som Novus noterar kraftigt ras för M i väljarsympatierna. Och de flesta bedömare kopplar nedgången till partiledaren Anna Kinberg Bartas uttalande om att med stöd från Sverigedemokraterna fälla regeringens kommande budget.

Även om opinionssiffrorna gäller för rikspolitiken vill inte Magnus Gunnarsson dra några andra slutsatser än att de har en viss bäring även på det lokala planet.

– Jag hoppas på en positiv lokal avvikelse, men vi vet att vi för det mesta brukar följa med.

Hur det verkligen förhåller sig kan egentligen bara ett val svara på, och detta ligger ett och ett halvt år bort i tiden och mycket kan, för att inte säga kommer, att hända fram till dess. Men Magnus Gunnarsson sticker inte under stol med att han är bekymrad.

– Dels över siffrorna men också för att vi som vill vara ett statsbärande parti vinglar i politiken utan att det är förankrat.

Gunnarsson menar att partiledarens senaste uttalanden om öppning för samarbete med SD och Fredrik Reinfeldts uppmaning till svenska folket "att öppna sina hjärtan" är en spegling av ytterligheterna inom Moderaterna.

– Det är ytterligheter som inte speglar medelmoderaten.

I stället vill Magnus Gunnarsson att fokus läggs på balans, i såväl ekonomi som invandring.

– Vi ska ha den skola och den vård vi vill ha, och vi kan inte säga att vi kan ta emot alla. Vi ska ha ett bra mottagande och vi behöver invandring, utan den kommer vi inte att klar kompetensförsörjningen här i Ljungby.

På frågan om det pågår en kamp inom partiet mellan de båda "ytterligheterna" duckar Gunnarsson en aning.

Annons

– Jag har för dålig insyn i detta, men det är någon form av sökande och jag tycker inte att vi ska söka efter var det för tillfället blåser starkast. Det är en rollsökning som jag inte tycker om.

Diskussionen kring Anna Kinberg Batras öppning mot och "samtal" med SD har i riksmedia, enligt Gunnarsson, förts på ett plan som ligger lite bortom den verklighet han som kommunalråd verkar i. han talar om tre olika samtalsformer, där det första är att man hälsar och pratar med varandra när man möts i kommunhusets korridorer eller ute på stan.

– Det andra är att vi till exempel sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott och diskuterar olika saker, där det gäller att lyssna på de andra och samtidigt försöka övertyga dem. Det är inget konstigt…

Det tredje är att när det kommer till förhandlingar. Det är då det kan bli lite mer komplicerat. Här handlar det om att ge och ta. En prutning från motståndarens sida ska på något sätt kompenseras. Och för ett enfrågeparti som SD är det kanske inte så svårt att räkna ut priset för deras eftergifter.

– SD har på något sätt fått en särställning i politiken. De är ett av tio partier i kommunfullmäktige men till dess jag får tydliga instruktioner om annat förhandlar jag inte med dem.

Något som för övrigt också gäller för Vänstern. Inte heller för dem finns någon plats vid förhandlingsbordet.

– Jag är inte socialist. Staten ska inte bestämma över vad människor ska göra och hur de ska leva. Men jag kan inte heller se att vi klarar oss utan en balanserad invandring.

På frågan om han ser Anna Kinberg Batras utspel som en brytpunkt inleder Magnus Gunnarsson med en lång paus.

– Jag tolkade det som att vi lever i lite olika världar. Här i kommunen är samtalet vardagsmat. På riksplanet är det nog en vattendelare, Men här i kommunen påverkar det oss inte så mycket… Vi gnuggar på.

Ett gnuggande in i en framtid som i Magnus Gunnarssons ögon, trots svartmålning och dystra analyser på sociala medier, ter sig ganska ljus.

– Vi ser att kommunen växer, senast med 1,2 procent i befolkning. En fantastisk siffra. På nästa fullmäktige ha vi en punkt där vi ska titta på nuläget och under rubriken "Vart är vi på väg" och tittar på hur vi står i förhållande till andra kommuner. Jag lovar att det blir spännande.