Tallskogsområdet som är närmaste granne med staden blev därmed det första kommunala naturreservatet.

Det kan tyckas var lite märkligt: kommunen ägde marken sedan tidigare och det borde vara en garant mot framtida exploatering.

Fast viljan att lysa frid över ett område kan vara lönsamt. Kommunen fick loss nästan tre miljoner kronor, via så kallat LONA-bidrag, för att gagna naturvården och det tätortsnära friluftslivet. Och nu är det klart. Granar har fått ge vika för ståtliga tallar, inventeringar har gjorts, faktatavlor har satts upp, området kring resterna efter den nästan unika torvkolsfabriken slyröjts.

Idékläckaren Marianne Eckerbom, C-politiker, var inte själv på plats. Men hon hade varit talskrivare åt partikamraten Miljö- och byggnämndens Kent Danielsson som höll talet och klippte bandet.

Ökad status

På plats var också kommunalrådet Magnus Gunnarsson.

– Det här är annorlunda. Normalt sett så inviger man idrottsplaner och tar första spadtag till byggnationer. Kronoskogen har alltid funnits, men nu har vi graderat upp området. Vi har nog tidigare inte riktigt förstått att uppskatta denna skog, sa han.

Han tror att framtida exploatering och husbebyggelse vid gamla sågverksområdet, andra sidan gamla EU, kommer att bli attraktiv just på grund av närheten till nya reservatet.

Enligt Ingvar Nilsson, före detta länsekolog och engagerad i skötselplanen, är det gröna friluftsområdet inte unik. Exempelvis har Växjö varit tidigt ute.

– Men nu är Ljungby idémässigt i fatt Växjö.

Tidigare sandöken

Annons

Han verkar mycket nöjd med resultatet. Man har lyft fram och förstärkt de biologiska såväl som historiska värdena. Det har, enligt honom, blivit något mycket mer än enbart ströv- och motionsområde.

Ingvar Nilsson pekar på den intressanta historiken. En gång var det forntidsmänniskor som gjorde hällristningar, skålgropar. Sedan tog flygsanden över. För att tämja denna småländska öken planterades först sandråg och sedan, mer lyckosamt, bergstall. Men nu är det mest vanlig tall som dominerar.

Lokalhistorikerna Sven-Eve och Elisabeth Johansson bjöd på lite ny gammal kunskap. De har forskat fram vad som hände kolningen av torv upphörde efter andra världskriget. AB Ljungbyverken och Karl-Erik Johansson köpte industrifastigheten i Kronoskogens södra del och lade beslag på innehållet.

Gjorde husvagnar

Näste ägare blev Kellma, som gjorde enfasmotorer. Därefter tog Trelleborgsplast över.

– Där gjordes, och det vet nog inte många i dag, faktiskt husvagnar, simbassänger och senare skal till robotar. De behöll lokalerna till 1967.

Med på förmiddagen var också FK Finn, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen och Ljungby Fågelklubb.

– Vid inventeringen hittade vi 33 fågelarter som häckade här. Ett tips är att leta efter tofsmes. Och efter gallringen har rödstjärten återkommit, berättade Roger Karlsson från fågelklubben.

Svensk "tryffel"

Mest kittlande är kanske ändå en gammal rapport om ett svampfynd, goliatmusseron (tallsvamp). Det är vårt svar på italiensk tryffel - och en av världens dyraste svampar. Miljön är den rätta.

Bland besökarna hittade vi familjen Långh Holmgren.

– Vi älskar Kronoskogen och är här varje helg. Charlie (tre år) plockar svamp och blåbär här, säger mamma Emelie.

Sven Christiansson, boende på Harabergsgatan, rosade också skogen.

– Jag har gått många mil här med hunden. Det är fantastiskt här. Och nu, efter uppröjningen, behöver man ju inte följa stigarna.