Det har varit sällsynt med lodjur som har attackerat tamdjur.

Men den nionde september rovdjursdödades två tackor på en gård i Pjätteryd.

Besiktningsman Rune Håkansson ansåg att det med stor sannolikhet var ett lodjur som låg bakom.

Blott en vecka senare var det dags för nästa angrepp. En lantbrukare utanför Häradsbäck fick natten mot fredagen påhälsning i hagen.

– Ett djur, en tacka, var så illa skadad att den fick avlivas. Jag är helt hundra på att det var ett lo, säger Lasse Carlsson, besiktningsman åt länsstyrelsen.

Kan det röra sig om samma rovdjur? För ett lodjur är sträckan Pjätteryd och Häradsbäck väldigt kort.

– Det kan man aldrig veta. Det kan vara en som är i sitt hemområde - och lika gärna en kringströvande individ.

Han exemplifierar med det unga lodjuret som vandrade från Vilshult i Blekinge norrut och vände först i höjd med Södertälje.

Samtidigt har lodjur observerats i närheten. Lasse Carlsson har precis kvalitetssäkrat en hona med två ungar vid Farabol, precis söder om länsgränsen mellan Lönsboda och Ryd.

Hur mår den regionala stammen just nu?

– Jag tror att den just nu är lite upp. Å andra sidan kan läget förändras över en natt. Det räcker med en hona dör.

Nu hoppas han på ett sista klartecken från länsstyrelsen att få sätta upp tio viltkameror i länet för att försöka dokumentera lodjuren. I de två södra länen har han just nu 18 uppsatta.

Besiktningsmannen berättar att av resursbrist tas inga DNA-prover på lodjur. Av samma skäl finns inte längre några sändarmärkta djur i södra Sverige.

Därför går det inte att bevisa om det rör sig om en eller två olika individer som dödat tackorna på de två gårdarna.