Amerikansk politik domineras av två stora partier, demokraterna och republikanerna. Under primärvalskampanjen har partierna skakat fram var sin presidentkandidat som ska kämpa om att ta över makten i Vita Huset. På den ena sidan står demokraternas Hillary Clinton och på den andra sidan står republikanernas Donald Trump.

Läser du i appen? Klicka här för att se grafik.

Valdagen med stort V äger rum den 8 november. Då går 146 miljoner amerikaner till val för att utse nästa president.

Just nu leder demokraternas kandidat Hillary Clinton stort i flera av opinionsundersökningarna. Men valet kan bli lika jämnt som det är komplicerat.

538 elektorer

För till skillnad från hur valsystemen är uppbyggda i många andra länder är det inte det sammanvägda valresultatet som avgör vem som tar makten. I stället röstar amerikanerna hur delstaternas elektorer ska rösta i presidentvalet. I USA finns det totalt 538 elektorsröster som är fördelade mellan de olika delstaterna.

Annons

I kartan här bredvid kan du se hur många elektorer de olika delstaterna har. Ganska snart kommer du att märka att folkrika stater som Kalifornien har fler elektorer än mer glesbefolkade delstater. Det är i så fall ingen felaktig iakttagelse. Eftersom antalet elektorer fördelas efter folkmängd är folkrika delstater också viktigare än stater med färre invånare.

Men det är bara i teorin. För det är nämligen inte bara folkmängden som avgör var kandidaterna lägger krutet. Säkert har du hört talas om de så kallade vågmästarstaterna. Det är stater som står och väger mellan att rösta republikanskt eller demokratiskt.

Eftersom opinionsläget är närmast orubbat i vissa stater lägger kandidaterna stort fokus på att vinna över väljarna i de så kallade vågmästarstaterna (de färgade fälten i kartan).

Svärs in i januari

För att ytterligare komplicera resonemanget får dessutom den kandidat som får flest röster i en delstat alla elektorsröster. Det är bara två stater, Nebraska och Maine, som har frångått systemet där vinnaren får rubbet.

Elektorerna kan i bland rösta tvärt emot valresultatet i delstaten. Men det är ovanligt och i många delstater till och med olagligt.

Efter valet röstar Elektorskollegiet om vem som ska bli president, och installationen av den nya presidenten äger traditionellt rum runt den 20 januari nästa år.