Replik till Håkan Lundgrens insändare "Fakta rycks ur sitt perspektiv" i tidningen 21 augusti.

Replik till Håkan Lundgrens insändare "Fakta rycks ur sitt perspektiv".
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Den skog jag började arbeta i var en naturligt föryngrad skog. Det fullkomligen myllrade av liv, fåglarna kvittrade och flög mellan träden som gjorde att man kände sig som en del av helheten.

När jag på 1945 började arbeta i en sådan skog föreskrevs alltid krav på hyggesmetoder som gynnade skogens naturliga föryngring, detta kallades blädning. Man tog de mogna och gamla träden och lät de yngre stå kvar och växa till sig. På detta sätt kunde man producera virke utan att skövla skogsmarken. Träden som skulle avverkas märktes (stämplades) alltid av någon som hade kunskap om den biologiska mångfalden i skogslandskapet.

Genom olika skogsvårdande åtgärden strävades efter en jämn avkastning som att garantera en oavbruten tillgång av skogsråvaror, utan stora kalhyggen. Med dessa skogsbruksmetoder skulle vi i tid kunna hålla riksdagens miljömål, om att säkra ett rikt växt – och djurliv och därmed svanesång för granbarkborren.

Människan och naturen tjänar på att skogsbruket anpassas till de naturliga förutsättningarna, för en livskraftig skog är också en produktiv skog. När vi inte kalavverkar förebygger vi förluster vid storm, och fåglar och arter behöver inte utrotas från en hel avverkningsyta.

Annons

Vi behöver sådan skog och dess mångfald för att må bra som ger oss möjlighet att komma från den stressiga vardagen, och upptäcka njutningen att befinna sig mitt i naturens mångskiftande skönhet, där känslan av livskvalitet och välbefinnande ökar.

Håkan Lundgren vet du att den första paragrafen i Sveriges skogsvårdlag säger att skogen måste brukas så att den ”uthålligt ger god avkastning”. Det är mycket som inte står rätt till hur vi talar om våra skogar idag, - men knappt någon vågar prata om det. Är det sådan skog vi har idag?

Åke Salomonsson

Relaterat: Fakta rycks ur sitt perspektiv