– För 100 år sedan fick vi elektricitet och med det följde inte bara att vi fick elektriskt ljus utan en rad andra nyttigheter, säger Kjell Skoog, aktiv i fibergruppen i Hamneda. Samma sak gäller fiber. Genom att installera fiber kan vi inte bara se tv och använda datorer. Vi kan ringa på telefon. Larm kan också anknytas till fiber. Fibern blir ersättning för kopparnätet för telefoni, som Telia nu monterar ner. Människor kan bo kvar på landet.

Kjell Skoog ser en rad fördelar med fiber. Sjukvård och äldrevård klaras med fiber. Man kan studera på distans:

– Fibern ger möjligheter som vi i dag inte vet något om.

– Samtidigt kan vi konstatera att den telefoni som erbjuds genom fiber, IP-telefoni, blir bra mycket billigare än traditionell telefoni, säger Kjell Skoog. Genom fiberanslutning blir det möjligt för människor att bo kvar på landsbygden. Fiber är en digital allemansrätt!

– Men hur ska vi klara kommunikationerna på landet när kopparnätet lagts ner och fibern ännu inte är färdigbyggd? undrade Bernt Sjödahl, Nöttja. Han var också kritisk mot att Ljungby kommun inte låtit fibergrupperna ta del av adressregister och kartor kostnadsfritt. Han hänvisar till Markaryds kommun som gjort det gratis.

Annons

Göran Magnusson i Nöttja är också kritisk mot Ljungby kommuns bredbandspolicy:

– Man förleds, avsiktligt kanske, att tro att 95 procent av kommuninvånarna kommer att få fiber 2020. När regeringen har ett mål att landsbygden ska få fiber, har Ljungby kommun ett mål om att enbart erbjuda fiber, men inte ett ord om när man får tillgång till fiber.

Hamneda fibergrupp startade för ett år sedan. Så småningom upprättades samarbete med en liknande grupp i Nöttja. Företaget IP Only har åtagit sig att bygga nätet och sedan äga detsamma. Företagets regionchef Johan-Christer Svensson berättade vid en träff i Hamneda på tisdagen, att hans företag har byggt fibernät i Kånna, i Lagan, på Bolmsö, i Lidhult och flera orter kring Bolmen.

Staten bidrar med 60 procent av byggkostnaden. IP Only har som villkor för att bygga fiber att det finns ett statligt bidrag i botten. Resten av kostnaderna, 17 900 kronor per fastighet, får de blivande fiberabonnenterna själva stå för. Det är en solidarisk kostnad, oberoende av var abonnenten bor.

– Om någon vill ansluta sig till fibernätet i efterhand, när projekteringen av anläggningen är klar, kommer det att bli dyrare än nu, säger Kjell Skoog.

Sedan starten för ett år sedan har fibergrupperna hållit en rad informationssammanträden. Intresset har varit stort. Fibergrupperna är klara att lämna in ansökan om statsbidrag inom kort.