Från att ha varit ganska förskonade från både skador och sjukdomar så brann det då till under förra veckan när vi helt plötsligt fick någon skada, men framförallt fick vi ett helt gäng med halsont och feber. Och det ställde ju till det såklart när vi åkte till Dalen med tunt lag, åtminstone sett till antalet, 15 stycken. En skada och ett matchstraff på slutet så blev det i alla fall ingen som gnällde på istiderna om man säger så…

Att gå kort med folk under hösten är inga problem, det kan ibland vara en fördel att få lite mer belastning på spelarna vid några enstaka tillfällen. Vi har ju under hösten matcher endast två gånger i veckan vilket ibland gynnar de lag som går på 15–17 spelare under matcherna, du har lättare för att komma in i matchpuls och rytm.

Det hämmar dock kvaliteten på träningarna att vara för få spelare, dels blir återhämtningen efter en slitsam match längre men även intensiteten och hårdheten hämmas. Och att komma in i ett slutspel eller vilja gå långt är helt omöjligt om man inte sitter på en trupp som både har bredd och spets där man kan se att det finns en ersättare för i princip varje position i den trupp som du ska gå in i en slutfas med, för det är ju skador som kan ställa till det för ett lag när det börjar närma sig. Att hämta en femma nyförvärv i januari är inte att föredra, utbudet av spelare då är oftast magert och det kan bli svårt att ibland hitta rätt både till spelare och person. Men att kanske hitta några enstaka gör det ju lite lättare att hitta rätt, både sett till spelare rollmässigt, men även då till person.

Annons

När vi sätter en trupp så har vi ju höga ambitioner och mål, det är inget som vi hymlar med. För att nå dit så vill vi i vår trupp ha 8 backar och 12–13 forwards i en grunduppställning. Vår struktur med lagbygget är ju att vi försöker ha en eller två leading lines vad det gäller att producera, plus att vi vill ha några block som kan döda utvisningar och ”stänga matcher” och där tycker jag att vi är i fas.

Sett till antalet och med hjälp av vårt juniorlag så klarar vi en eller två skador på kort sikt utan att tappa kvalitet, känns det som. I och med att vi plockade in Sebastian Benker och Jonatan Nielsen så känns det som att vi har ett lag som vi är trygga med att gå in i Allettan i januari och februari. Väl i Allettan har vi givetvis inget annat i tankarna än att ta oss vidare till nästa steg och det är det vi planerar för.

Nu är det ju en deadline på övergångar satt till den 15 februari vilket gör att inga övergångar får göras efter det datumet. Att kunna ta in någon spelare i slutet för att ”biffa upp” eller kanske spetsa truppen blir en något begränsad historia. Att ta spelare från Allsvenskan blir svårt med tanke på att de har 7 omgångar och 21 poäng kvar att spela om och som serien där ser ut just nu kommer det att bli hårt kring alla streck, både upp och ner, verkar det som.

Däremot kommer några lag i Ettans fortsättningsserie att få sluta sin serie redan den 19 februari, medan Allettan kommer att spela sin sista omgång den 26 februari. Kanske finns det något guldkorn att finna då, vem vet? Att prata om importer är såklart ett enormt lotteri, man vet aldrig vad man får och det brukar kosta mer än det smakar, det har vi sett i många klubbar genom åren. Vi vet att vi gjorde några riktiga fynd längs vägen förra året med spelare som blev över i de lag som blev utslagna, jag tänker på Richard Blidstrand och Tor Immo främst. Vi hade också möjligheten att säkra upp med ett par extra målvakter förra året, vilket vi också kommer att göra när det drar ihop sig mot deadline i februari. Men att ta några spelare just då handlar om att många olika saker ska stämma överens. Det är ju som bekant inte som att gå på ICA och handla spelare, parametrarna ekonomi, roll i laget, välvilja hos förening som släpper spelare, vilja hos spelare vi pratar med, konkurrens med andra klubbar och så vidare ska såklart stämma…

Men sett till här och nu så har vi en bra balans i den trupp som vi disponerar. Vi har spetsen i några lines till att kunna avgöra matcherna, det tycker jag syns i statistiken. Vi har bredden med konkurrens om platserna utan att det i seriespelet med två matcher i veckan blir för lite istid. Det gör också att vi kan träna på ordentligt längs hela vägen fram till en start för Allettan. Vi har lugn och ro i truppen, alla vet sina kompetenser och hierarkin är satt och klar. Vi slickar såren efter alla sjukdomar, vi vill göra bra ifrån oss i resterande fyra matcher som vi har kvar i serien för att komma väl taggade till starten i Allettan den 27 december.

Nu kör vi resterande fyra!

Pelle Svensson, Trojas tränare