Sitter i lägenheten på Skolgatan i Norrköping på lördagskvällen och känner en inre glädje och lättnad som ingen annan än Ljungby IF kan få mig att känna. Min moderklubb som betytt så mycket genom hela livet. På olika sätt genom olika faser i livet.

Från de första stapplande fotbollsstegen till där jag sitter idag som klubbdirektör i IFK Norrköping. För utan personer som Mats Berglund, Dan Johansson och många andra så tror jag att mitt intresse och lidelse, både för fotbollen i allmänhet och för Ljungby IF i synnerhet, aldrig hade blivit så stor.

Efter att jag lämnade klubben sommaren 2013 för att anta utmaningen att jobba med fotboll på heltid, först i Östers IF och därefter i IFK Norrköping, så har jag haft lite svårt att hitta tillbaka till Lagavallen. Det skall erkännas.

Det är klart att jag funnits där på plats ett antal matcher varje år men jag har haft lite svårt att känna den där speciella LIF-andan. Den där som sitter i väggarna från generationer av blå-vita fotbollsspelare. Den som jag fostrades i och försökte föra vidare under min aktiva tid i klubben.

Men förra årets börjades något nytt byggas upp igen och i år har det börjar blomstra ut på allvar. Positiva och varma vindar blåser igen.

Det syns oftast i resultatet också och i lördags blev det klart. Serieseger och ett steg tillbaka mot där en klubb som Ljungby IF skall befinna sig. Det finns såklart många personer som gjort ett fantastiskt jobb för att åstadkomma detta.

Annons

Mats Berglund som finns där i alla lägen men också klubbens nya ordförande Jerry Andersson som kommit in med sin prägel och lite nya idéer och tankar.

Sedan finns det fortfarande fotbollsspelare och personer som David Rydh. I en tid där klubblojalitet blir allt ovanligare så blir personer som David extra viktiga. En spelare som funnits med klubben och inte klivit åt sidan under en tuff tid och nu fick han vara med och vinna serien och ta klubben, som ligger nära även hans hjärta, ett snäpp uppåt i seriepyramiden.

Sedan finns det tack och lov också fortfarande eldsjälar som Morgan Jonsson, klubbens materialförvaltare. En person som betyder så oändligt mycket för laget på så många olika sätt.

Inga är värda att fira så mycket denna lördagskväll som dess två herrar. Tack för allt ni gör för klubben!

Så till nästa år är det division 3 som gäller igen. Ett steg på vägen att ta sig tillbaka till division 2 där klubben absolut hör hemma. Kan man fortsätta att satsa på bra ledare och spelare från närområdet så är inte frågan OM utan NÄR man lyckas med detta. Framtiden är ljus och möjligheterna oändliga.

Även undertecknad skall se till att ta sig tillbaka till Lagavallen oftare. Platsen på Axel Ångbagares gata som ligger mig så varmt om hjärtat. Vi ses där!

Jens Magnusson, klubbdirektör, IFK Norrköping

Relaterat: Ljungby är klart för division 3 - fyra mål av Adis Hodzic