Miljö- och byggnadsnämnden kom med sitt yttrande på måndagen. På tisdagen skulle samma ärenden upp i kommunstyrelsen. Men det blev ett negativt besked i miljö- och byggnadsnämnden för Södra Skogsägarna som vill bryta torv i på Mjärydsmossen, och för Econova som vill bryta på Svenskemyr.

– Vi har sagt som så att vi tycker inte detta är lämpligt. Inte med det sättet som de ska bryta torven, säger Tommy Andersson (M) som är ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.

Det finns olika sätt att bryta torv på.

– Och de väljer då det mest ohygieniska och smutsigaste sättet att bryta torv. Man fräser torven så att det ryker väldigt och det kommer att störa de boende väldigt mycket.

Mest rationellt

Fräsning anses vara det mest rationella av bolagen, men också, enligt Markaryds kommun, det mest ohygieniska.

– Det blir väldigt dammigt. Plus att man förstör en del av naturen, säger Tommy Andersson som pekar på att det är stora områden som det gäller.

Det är 70 hektar i Mjäryd och 160 hektar på Svenskemyr.

När det handlar om Svenskemyr så är även grannkommunen Örkelljunga inblandad, då det är frågan om gränstrakter vid länsgränsen. Men i fallet med Mjärydsmossen så är det bara Markaryds kommun.

– Och naturligtvis de boende, som bor där runtomkring och som får lov att yttra sig.

Avsättas pengar

Det är Länsstyrelsen som slutgiltigt tar beslutet om koncession. Men om länsstyrelsen skulle bevilja en sådan, så anser miljö- och byggnadsnämnden att det ska avsättas pengar som kan användas till återställning av brytningsområdena.

Annons

Tommy Andersson:

– För vi vet inte om 30 år, när man slutar brytningen, på grund av att företagen går i konkurs...

Miljö- och byggnadsnämnden i Markaryd vill alltså de två bolagen ska lova att betala ett återställningsarbete efter sin torvbrytning.

Tre områden

Miljö- och byggchef John Karlsson förklarar angående Svenskemyr, att torvbolaget har delat upp myren i tre mindre delar: A, B, och C.

– Då kan man täcka sig att om man är klar med A så återplanterar men och så kör man på med B. Men saken är den att när man bryter torv så blir det så mycket vattensamlingar, att det kommer att stå öppet landskap i 30 år innan återplantering kan ske.

Miljö- och byggnadsnämnden menar att det måste finnas en finansiell garanti för att oavsett vad som händer med det torvbrytande företaget om exempelvis 30 år, så ska det ändå finnas pengar att tillgå.

– För det framgår inte av konsultrapporten, som företaget har anlitat, vem som ska betala återplanteringen. Men då har vi krävt att det ska företaget stå för, säger John Karlsson.

Kravet är att det finns garantibuffert innan man börjar bryta.

Relaterat: Bearbetning av torv