I nyutkomna barnboken ”Älgpappan” gör Helena Egerlid debut som illustratör.

Fyndigt och följsamt har hon bildsatt Lisa Franssons berättelse om pappan som ibland förvandlas till en älg och glömmer sin familj när han är på äventyr i skogen.

– Jag har alltid tyckt om att rita och måla. När jag var liten drömde jag om att få ha det som yrke när jag blev vuxen, berättar Helena Egerlid.

–I 20-årsåldern var min tanke att bli illustratör. Jag gick förberedande konstskolor och kurser. Olika omständigheter förde in mig på ett annat spår. Jag började skriva och blev reporter.

Helena Egerlid bar på en längtan efter att teckna och måla under åren på olika redaktioner.
Foto: Kikkuli Förlag

Under åren på olika redaktioner fanns hela tiden en längtan efter att teckna och måla och när Helena Egerlid blev frilans kom ritstift, färg och penslar fram igen.

– Till att börja med höll jag på för att det var roligt och avkopplande. Jag hade svårt att tro att det fanns nåt intresse för mitt tecknande.

– Men så fick jag kontakt med Kikkuli Förlag och det visade sig att de gillade det jag gjorde. De sa att de hade en bok på gång som de trodde skulle passa mig. Det kändes väldigt roligt.

”Älgpappan” en ny läsvärd barnbok av Lisa Fransson med bilder av Helena Egerlid.
Foto: Kikkuli Förlag

Den berättelse förlaget ville att Helena Egerlid skulle bildsätta var ”Älgpappan” av Lisa Fransson, en bok för barn mellan 6 och 9 år om en relation i fritt fall sedd med barnets ögon.

Med humor och värme skildrar författaren hur det kan vara när två personer är allt för olika för att kunna leva ihop.

Annons

Relaterat: Barnbok som tog tid

Huvudpersonen Skrutten är en klok liten person och inser att en separation är oundviklig.

– Boken är skrivet på ett väldigt öppet sätt, vilket gör att den läsas som en tröstebok för barn som har en förälder som är sjuk, på flykt eller nån annanstans och inte kan vara med familjen.

– Den kan läsas på många olika sätt och det tycker jag om med den, säger Helena Egerlid.

Naturen ständig med

På Skattegården strax utanför Rumskulla där Helena Egerlid bor med sin man är naturen ständigt närvarande i stort och smått.

Det framgår tydligt i bilderna att hon haft glädje av skogen, ängarna, gölarna, djuren, fåglarna och insekterna in på knutarna under arbetet med ”Älgpappan”.

Träffsäkert delar hon med sig av ett gränsland mellan Småland och Östergötland de flesta av oss är väl förtrogna med och tycker så mycket om.

Det gör att vi inte har svårt att förstå att ”Älgpappan” vill dit - om och om igen.