Likt amerikanerna har sin amerikanska dröm menade Löfven att vi ska ha ett svenskt löfte grundat på kunskap, trygghet och jämlikhet. Vidare lovade han att ojämlikhetens murar ska rivas sten för sten.

Annons

Trots att jämlikhet är ett värde många uppskattar kändes talet som dynamit. Detta eftersom Löfven tar över Sverige i ett läge där landets ekonomiska klyftor växer snabbast av samtliga OECD-länder och där det internationellt sett hela tiden blir större snarare än mindre klyftor. Trenden är bland annat resultatet av den globala marknadsekonomins ofta motsägelsefulla logik. Å ena sidan finns en ständig strävan efter ekonomisk tillväxt, en tillväxt man tror ska leda till välfärd för alla. Å andra sidan finns en vurm för stark konkurrens, en konkurrens som bygger på att det finns vinnare och förlorare. I förlängningen skapas en samhällsdynamik där stora vinster finns att hämta för den som sköter korten rätt medan andra tvingas leva fattiga, arbetslösa eller i otrygga anställningar. Många anser att denna dynamik är nödvändig för att skapa tillväxt, innovationskraft och driftiga människor i samhället. Frågan är bara om ett samhälle med stora ekonomiska klyftor är ett bra samhälle att leva i.

Socialt nedbrytande

Några som tittat närmre på just det är de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett. När de för ett par år sedan skrev boken Jämlikhetsanden väckte de rejäl uppmärksamhet eftersom man där satte siffror på något många anat men inte kunnat bevisa. Nämligen att ojämlikhet är socialt nedbrytande. På område efter område (hälsa, utbildning, miljötänkande, frånvaro av kriminalitet mm.) visar boken hur jämlika länder är bättre än ojämlika - detta både för fattiga och rika. Själv har jag vid ett par tillfällen vid besök i Sydafrika, ett av världens mest ojämlika länder, sett det Wilkinson och Pickett skriver med egna ögon. Fattigdom och rikedom lever där tillsammans, enbart separerade av murar, elstängsel och taggtråd. Frustrationen är ständigt närvarande. Hos de rika som varje dag lever med rädslan att förlora liv eller ägodelar. Och hos de fattiga vars möjligheter att påverka sin livssituation oftast är väldigt liten. Efter några minuter i Sydafrika förstår man värdet av jämlikhet - ett värde som om det går förlorat är oerhört svårt att återfå.

Ett jämlikt samhälle

Vi ska nog inte förvänta oss att Stefan Löfven i praktiken snabbt kommer riva ojämlikhetens murar. Han kommer inte revolutionera skattesystemet, inte förändra ekonomin i grunden, inte plädera för medborgarlön eller sänkt normalarbetstid. Men att han så tydligt förespråkar ett jämlikt samhälle ger åtminstone hopp om ett samhälle värt att längta efter och att kämpa för. Därför är det svenska löftet välkommet.