Under 2019 har det fram till idag körts ihjäl tio stycken älgar förbi Hamneda, en sträcka på ungefär en mil med lokalväg till E4 en sträcka på 400 meter. Riksettan är en lokal väg med huvuddelen av bilister som kör mellan hemmet och Ljungby.

Själv är jag markägare med marker som ligger mitt på aktuell sträcka, markerna följer Laga åns östra sida, mellan Riksettan och Laga ån är det 50–200 meter till vår mark.

Jag har under en tid av år och speciellt detta år larmat till länsstyrelse, viltförvaltning, älgförvaltning och älgskötselområde om en onaturligt stor älgstam på markerna.

Vid sammanträffande med representanter för viltförvaltningen togs frågan upp om en onaturligt stor älgstam på markerna utefter Laga ån i Hamneda, där jag påpekade att vi inte kan fördela älg efter areal och att systemet med älgförvaltning inte fungerar som tänkt. Från en representant på Jägarförbundet kom repliken att ändringar i älgförvaltningen ”finns inte på kartan”, med denna insikt om problemen med älgen får vi fortsätta, använda bilisterna till att reducera älgstammen.

Vi har på våra marker lagt an på att spara rase (rön, asp, sälg och ek) vilket naturligtvis är starkt betat av älgen och bidragande till en stor älgstam.

Våra marker är lämpliga för bladskogar (gran, tall och björk med inslag av rase), det är helt omöjligt att bedriva ett blandskogsbruk utan stängsling eller sprutning mot vilt av varje enskild tall- och björkplanta till stora kostnader.

Framtiden kräver att vi alla tänker till så vi får tillbaka Sunnebo ”ryar” som bestod till större delen av bladskogar där tall många gånger dominerade i skogen. Har vi blandskogar får vi även upp mycket viltmat såsom rase och bärris. Med blandskog följer även ett skogsbruk med friskare skogar och som inte blir utsatta för insektsangrepp vid torrperioder i samma omfattning som ”monokulturer” av gran.

Sedan något årtionde har de flesta markägare ”granifierat” landskapet i stor utsträckning beroende på betesskador på övriga trädslag. I en granplantering växer efter cirka 15 år bara mossa och som regel på de flesta marker är allt viltfoder bortröjt eller kvävt av granens utbredning.

Om vi ska fortsätta med att fördela älgen efter areal och inte efter tillgång på älg och foder kommer vi att få ännu större problem med betesskador i våra skogar och naturligtvis många olyckor på vägar där älgstammen är onaturligt stor.

Gör om och gör rätt, fördela älgarna efter tillgång på viltfoder, då kommer markägare och jägare väldigt snabbt se till att det blir lämpligt med foder på markerna. Idag röjs ofta rase och tall bort till förmån för gran.

Älgen, som annat vilt, fördelar sig inte efter areal utan efter tillgång på foder.

KJELL SKOOG