Annons
Vidare till smalanningen.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Visa Sveriges alla dolda skatter

Debatten om högre eller lägre skatter bör baseras på hur mycket vi faktiskt betalar. Då är det viktigt med transparens, skriver Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Sverige har bland världens högsta skatter. Mer än halva lönen försvinner i skatt för en vanlig löntagare. Ändå är det få som faktiskt vet hur mycket skatt som de betalar.

När Svenskt Näringsliv förrförra året undersökte svenska folkets kunskaper visade det sig att tre av fyra underskattar hur mycket de verkligen betalar.

En viktig förklaring till att okunskapen är så stor är att vi betalar så många olika skatter och att flera av dem är dolda.

Momsen uppgår normalt till 25 procent av priset på en vara, men i butik ska priset visas med momsen inräknad. Vid bensinpumpen är det ännu värre. Tankar man för 500 kronor är hela 300 kronor moms och energiskatter. När vi handlar är alltså en stor del av skatten dold.

Men den skatt som är svårast att upptäcka är de så kallade arbetsgivaravgifterna som arbetsgivaren betalar in till staten.

Nära en fjärdedel av det vi egentligen tjänat försvinner utan att vi märker det. Visst, arbetsgivaravgiften består av flera delar som kommer oss till godo genom tydlig koppling till socialförsäkringar som föräldraförsäkringen, sjukpenningen och ålderspensionen.

Men nästan en tredjedel, den allmänna löneavgiften, är ren skatt och går rakt in i statskassan utan att vara öronmärkt.

Den delen är svår att ens med god fantasi kalla för avgift. Men även de andra delar är svåra att betrakta som avgifter. Det beror på Sveriges höga marginalskatter.

Ju mer du tjänar, desto större andel av lönen betalar du i skatt. En låginkomsttagare (21 900 kronor i månadslön) får behålla 47 procent av sin inkomst efter skatt, medan en höginkomsttagare (65 700 kronor i månadslön) bara får behålla 38 procent.

Men höginkomsttagaren får dessutom en väsentligt mindre andel av sin lön i ersättning vid exempelvis sjukdom eller föräldraledighet på grund av försäkringarnas förmånstak. På inkomster över 41 750 kronor är varje krona i arbetsgivaravgift skatt.

Samtidigt syns arbetsgivaravgifterna sällan på lönebeskedet och de finns inte med i deklarationen, trots att det är löntagaren som jobbat ihop pengarna. En person med en månadslön på 30 500 kronor i månadslön tjänar egentligen 40 000 kronor.

Man kan argumentera för högre eller lägre skatter, men debatten bör baseras på hur mycket vi faktiskt betalar och vad vi får för pengarna. Då är det viktigt med transparens.

Ett första steg i att göra skatteuttaget ärligare vore att redovisa arbetsgivaravgiften på alla lönebesked. Det skulle öka förståelsen för hur mycket vi egentligen tjänat ihop och hur mycket vi faktiskt betalar i skatt på våra löner.

Christian Ekström

vd, Skattebetalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel