Den så kallade brunifieringen av vattendrag och sjöar har blivit till ett växande problem. Ökade mängder organiskt material har gjort vattnet skitigare, här såväl som över hela norra halvklotet.

Förändringen har varit bekymmersam. Coca-cola-färgat vatten stör fiskefaunan och skapar bekymmer för de som gör dricksvatten av sjöarnas råvatten.

I slutet av 1990-talet, okänt riktigt varför, tog bruniferingen ett rejält språng. Och ökade därefter,

Men nu har något hänt. Det börjar klarna.

– Trenden är att det tycks ha blivit successivt bättre under ett par tre års tid. Det är inte konjaksbrunt längre, säger Per Berglund, ordförande för Bolmens fiskevårdsförening.

De regelbundna mätningarna av siktdjupet i norra delen av sjön visar på 2.15 meter. Det är några decimeter bättre än tidigare.

Per Berglund utesluter inte att det finns ett samband mellan den överraskande goda fångsten under det nyligen genomförda provfisket och klarare vatten.

– Ju större siktdjup desto högre blir fotosyntesen och därmed produktionen av plankton och fiskföda. Sjön blir, brukar jag säga, "större".

Nils-Erik Linnér, sekreterare i Lagans vattenråd:

– Det är en märkbar förbättring i Bolmen och det är likadant i Lagan. Det är ju positivt.

Naturligtvis har även Sydvatten AB, som via Bolmentunneln, försörjer en stor del av Skåne med dricksvatten, sett förändringen.

– Det är åtminstone en tillfällig förbättring. Och det är jättebra. Exempelvis behöver vi nu använda mindre med kemikalier, som järnklorid, för att rena vattnet, säger forskningschefen Kenneth M Persson.

Ett starkt bidragande skäl bakom den nya satsningen på en forskningsanläggning vid Tiraholm i sydvästra delen av sjön Bolmen är just brunifieringen.

Kenneth M Persson misstänker att en förklaring kan vara den låga nederbörden med lägre omsättning av vattnet. Sjön har fått längre tid på att självrena sig.

För sjön Möckeln har läget klarnat betydligt. Vattnets genomskinlighet, mätt i "färgtal", är lika bra som på 1980-talet!

Medelvärdet för färgtalet vid Möckelns utlopp var som sämst för 10 år sedan med 250. I januari i år låg det under 100 och stundtals i nivå med resultaten från de första mätningarna under 1956.

– Jag är förvånad själv hur klart det blivit, säger Henrik Linge på länsstyrelsens vattenvårdsavdelning i Växjö.

Mängden organiskt material har halverats sedan 2017. Och här sticker Helgeåns vattensystem ut ordentligt. Trenden med allt klarare vatten i Möckeln är mycket tydlig.

Henrik Linge vågar sig inte på att ge en förklaring. Detta system borde påverkas i lika hög grad av försurning, förändrad markanvändning (mer barrskog) och klimatförändring.

För Älmhults kommun är miljöförbättringen viktig, inte minst för att man försörjer centralorten med vatten från sjön.

– Ja, vi märker det. Och ju högre kvaliteten är på råvattnet desto mindre belastning blir det på vattenreningen. Då kan vi rena större volymer på kortare tid, säger Kristin Täljsten, VA-chef.