Annons
Vidare till smalanningen.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: LAS-utredning en nyttig väckarklocka

Företag ska inte behöva ruineras för att säga upp personal. Reformen av LAS är ett viktigt steg bort från en politik som alla förlorar på.

”Det kostade hela det årets vinst men var enda sättet, annars hade vi gått under.” Orden tillhör en ägare av ett småföretag i Rättvik. En anställd hade misskött sig så pass att företaget valde uppsägning.

Med dagens regelverk kunde beslutet överklagas och den uppsagde inkassera full lön och uppbära samtliga förmåner medan utredningen om beslutet drog ut på tiden. Det höll på att ruinera företaget.

Det är rätt chockerande att i detta fall fem personer (i dag har företaget nio anställda) skulle blivit av med jobbet för att en vägrade acceptera sin arbetsgivares bedömning av hur verksamheten bäst fortlöper. Att behöva offra ett års vinst för att undvika konkurs är rationellt på företagsnivå men knappast samhällsekonomiskt. Hur kan det bli så?

Arbetstvister pågår i snitt mellan 12 och 18 månader, men vid överklagan till Arbetsdomstolen kan ytterligare 18 månader tillkomma. Förlorar arbetstagaren processen blir han eller hon inte återbetalningsskyldig av lönen.

Dessutom täcks kostnaden för dessa tvister sällan av rättsskyddet som ingår i de flesta företagsförsäkringar, så flera års processande i flera instanser måste betalas ur egen ficka. Vid förlust måste även motpartens kostnader täckas. Krona jag vinner, klave du förlorar.

Det är först när man förstår detta som man förstår varför Lagen om anställningsskydd (LAS) föreslås göras om – ett förslag som regeringens särskilde utredare presenterade under måndagen.

Enligt denne ska det inte längre bli möjligt att ogiltigförklara en uppsägning vid företag med färre än 15 anställda. Det är bra, eftersom småföretag inte riskerar att ruineras i domstol. Därtill ska turordningsreglerna göras om så att dagens två undantag vid företag under tio anställda blir fem för företag oaktat storlek. Även det kan öka företagens livslängd.

I samband med detta gick arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) ut och sa att förslagen ”går på tvärs mot de direktiv vi hade”. Det stämmer inte. Utredaren fick som direktiv att arbeta fram föreslag som ger ”tydligt utökade undantag” från turordningsreglerna.

Därtill säger direktiven att förslagen ska ”stärka arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling”, skapa ”lägre kostnader vid uppsägningar” för mindre företag samt skapa ”en bättre balans i anställningsskyddet”.

Det gör utredningen, och det gillar inte S. Att det nya lagförslaget ställer krav på att arbetsgivarna står för kompetensutveckling – där ett brott mot kravet kan resultera i skadestånd – nämner Nordmark inte. I stället säger ministern att direktiven inte följts. Det är ett fräckt påhopp av en minister på sin egen utredning.

Att bestrida sin uppsägning indikerar att personen vill jobba kvar. Varför vill någon att den som står för ens lön ska behöva lägga resurser på något som för tillfället inte skapar värde? Logiken kan överföras på samhällsnivå.

I Kronobergs län står nämligen småföretagen för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna, enligt Företagarnas rapport Välfärdsskaparna 2019. Offentlig sektor och stora företag står i länet för 27 respektive 20 procent av intäkterna.

I Ljungby är småföretagen än viktigare: De bidrar med 30 procent av skatterna jämfört med 28 procent från det offentliga och 17 procent från storföretagen. Länet är ihop med Jönköping och Västra Götaland ett av tio där småföretagen är den största skattebetalaren.

Att ge dessa bättre förutsättningar är inte ett hot mot Sverige. Därför är LAS-utredningen en nyttig väckarklocka för en alltmer marknadsfrånvänd vänster och det privilegieknaprande facket.