Visioner om 35 000 invånare 2035, indikationer om kommunal tillväxt och skadliga subventioner. När kommunens ledande politiker, tjänstemän och företagare fick säga sitt om hur vi uppnår målet för 2035 väcktes en hel del tvivel. Målet i sig är eftersträvansvärt och rimligt, men verktygen för att nå dit måste bli skarpare. Det som nu följer är en handbok för kommunpolitiker.

1) Sätt inte mål som inte går att uppnå utan ingrepp i den fria marknaden. Under dagen präglades flera förslag av rent skadliga inslag. Många lyfte frågan om att lokaler står tomma i centrum, vilket på inget sätt är önskvärt. Vad ska då fylla dessa lokaler? Många nämnde kaféer, restauranger och klädaffärer. Hur detta skulle åstadkommas? Ingen vet. Anledningen till att lokalerna står tomma är att efterfrågan helt enkelt är för liten för att företagen ska etablera sig i Ljungby. Att då sätta konkurrensen ur spel genom subventionerade kontrakt för vissa typer av företag är ohållbart och oetiskt. Ljungby kommer inte växa av att företag etablerar sig för att sedan gå i konkurs när de, av kommunen subventionerade, hyreskontrakten löper ut.

Istället menar jag att den fria marknaden bör förbli fri. Kommunens uppgift är inte att detaljstyra sammansättningen av företag i centrum. De flesta företag är kapabla att, på egen hand, utföra marknadsundersökningar för att sedan ta beslut om eventuell etablering. Med en fri marknad kommer hyreskontrakten även att anpassa sig efter efterfrågan och kommunen slipper subventionera fika på eftermiddagsrasten med skattepengar från de som bor utanför tätorten.

2) Beskattning får inte vara målet med en större befolkning. Dagen inleddes med att deltagarna fick berätta varför det är viktigt att kommunen växer. Svaren lämnades in anonymt och redovisades på en stor bildskärm. Ett svar som förekom relativt frekvent var att skatteintäkterna skulle växa. Men ska målet med en ökad befolkning i kommunen verkligen vara beskattning? Jag menar att detta riskerar att höja den kommunala skattesatsen. För om kommunens tillväxt mäts i skatteintäkter är det högst sannolikt att skattesatsen höjs för att kunna redovisa goda resultat.

Att beskattning är målet, riskerar även att verka i motsatt riktning. Få företag och privatpersoner vill flytta till en kommun där ledande politiker, tjänstemän och företagare anser att det viktigaste med tillväxt är mer skattepengar. Målet bör istället vara högre produktion och konsumtion. För vad kan vara ett bättre tecken på att kommunen mår bra ekonomiskt, än att invånarnas levnadsstandard höjs och att företagen är konkurrenskraftiga nationellt sett.

3) Använd relevanta tillväxtmått. Låt oss därför tala om hur man mäter kommunens tillväxt. Målet är att öka produktion och konsumtion och därför bör man rimligtvis mäta tillväxten i produktions- och konsumtionsmängd. Jag menar dock att en låg kommunalskatt är en bättre indikation på att kommunen mår bra. När företag och privatpersoner har goda ekonomiska förutsättningar kan man sänka skatten. Därför bör vi bedöma kommunens utveckling efter hur låg kommunalskatt vi kan ha.

Avslutningsvis framgick alltså det faktum att kommunen behöver vissa riktlinjer för att uppnå det bestämda målet. Vad kan då vara bättre än en handbok för Ljungbys kommunpolitiker?

Lucas Modig, LUF Kronoberg