Annons
Vidare till smalanningen.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Hur löser vi krisen?

Självförsörjning saknades av klar majoritet utrikesfödda innan corona mitt i högkonjunktur. Hur ska det bli efter krisen, när många jobb har försvunnit?

Sverige har under lång tid haft en hög invandring. Idag utgör andelen utrikesfödda nästan 20 procent eller 2 miljoner av Sveriges befolkning. Tack vare en huvudlös asylinvandringspolitik. Sverige har länge tittat på sysselsättningsgraden. Men den ger en missvisande bild. Det räcker för en individ att ha varit sysselsatt i en enda timme under en månad för att bli avprickad som varandes i arbete och därmed integrerad.

En mer rättvisande bild skulle fås om man tittar på självförsörjningsgraden! Den uppnås vid en årlig inkomst på 186 000 eller cirka 12 600 kronor netto per månad. Alltså cirka 15 500 brutto per månad.

För utrikes födda tar det i genomsnitt 13–14 år innan 50 procent har uppnått en självförsörjningsgrad på 12 600 kronor efter skatt. Sysselsättningsgraden ger med andra ord en överdriven och alltför positiv bild av den ekonomiska integrationen. Där ingår även anställningssubventioner till arbetsgivare. Alltså skattebidrag från oss skattebetalare till arbetsgivare som anställer "nysvenskar".

Utrikesfödda från länder utanför Europa har oftast en låg utbildningsnivå. Eller är deras utbildningar ej användbara i Sverige. Därtill ofta bristande språkkunskap. Tittar man på gruppen invandrare från Afrika och Mellanöstern är siffrorna än mer alarmerande.

Samtliga fakta har hämtats från en artikel i Svenska Dagbladet den 15/4 i år av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum.

Idag har Sverige inte många av de "enkla jobben" kvar. De hamnade i länder med låga löner för många år sedan. Så det är stor skillnad på 60- och 70-talets mottagande av invandrare. Då fungerade det bättre att komma in i svenska samhället, dessutom behövdes ej all integration.

Frågan är hur vi löser krisen som drabbat socialen, hälsovården och skolan efter corona när många företag har satts i konkurs? Vi klarade inte av problemen i värsta högkonjunktur. Vi har dragit över budget efter budget i just socialnämnd, hälso- och sjukvård och i barn- och utbildningsnämnder runtom i landet, i vår region och kommun. Skatteintäkter i massor lär gå förlorade.

Melena Jönsson

Sverigedemokraterna, gruppledare SD Region Kronoberg, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, ledamot barn & utbildning

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel