På måndagskvällarna rullar evenemanget Berättelser och musik i sommarkväll, på Ljungby gamla torg. Nästa gång är det Evas tur att leta i sin skatt och dela med sig av den historia som finns i klädesplagg.

Eva som var med och startade sagomuseet i Ljungby och som jobbade heltid där i flera år, hon fortsätter på sin inslagna väg i berättelsernas tjänst.

– Kläder har något att berätta, och genom att vi berättar så håller vi ju dem vid liv, konstaterar hon.

Kläder har varit och är en maktsignal på olika sätt. Röda skor var bara för kejsare och kungar. Rött var en dyr färg och en signal om att man hade pengar.

– Även i dag signalerar vi att vi har råd att köpa ett dyrt plagg genom att köpa märkeskläder, påminner Eva.

Hon kommer att visa några korsetter. Detta inskränkande plagg användes inte enbart för att skapa en smärt midja.

– Korsetten användes på kvinnor för att utöva makt. De snördes in för att utöva kontroll. Det är ju inte lätt att göra uppror när man knappt kan andas.

Eva kommer att avslöja en del om Winston Churchill och hon kommer att berätta kravattens historia.

En del av kläderna hon visar har varit hennes mammas. Annat har hon köpt på second hand. Några av skorna är hennes egna.

– Det är inte modet som intresserar mig, utan vackra snitt och hållbara kläder.

Eva hoppas skapa en lättsam och lite rolig stämning på måndag kväll.

– De som kommer dit får gärna känna och titta på kläderna och då brukar någon också komma med egna minnen och berättelser.

Även om Eva inte jobbar på sagomuseet längre, så brukar hon vara delaktig i berättarfestivalen. Hon fortsätter att åka runt i bygderna och berätta för Berättarnätet Kronoberg.

Men det har inte alltid varit givet för Eva Andersson att tala inför folk. Som liten var hon blyg. Som bibliotekarie läste hon högt för barnen, men det var egentligen först när hon och maken flyttade till Fylleskogs säteri för 30 år sedan, och Eva började berätta om kvinnan som går igen där, som Evas berättarlust väcktes.

– Då var det ju henne och hennes berättelse som det handlade om. Även tingen har en historia, och så länge vi berättar om dem så lever tingen.