Under sommaren har många svenskar som rest utomlands antagligen fått en chock när de upptäckt att semesterkassan tog slut på nolltid. Anledningen är att den svenska kronan nått en rekordusel nivå. En dansk krona kostar i skrivande stund 1,40, och en euro landar på hutlösa 10,57. Den förre utrikesministern Carl Bildt hade rätt när han i våras kallade utvecklingen för pinsam. Kronan är för närvarande en skräpvaluta.

Bara liran har tappat mer

I den rika världen är det bara den turkiska valutan som sjunkit mer än kronan mot dollarn. Hur blev det så här? Sedan Sverige slutade tillämpa fast kronkurs i början av nittiotalet är det marknaden som bestämmer värdet. Kass krona är alltså ett tecken på att den svenska ekonomin uppfattas som instabil av omvärlden. Skakig bostadsmarknad och svag reell tillväxt imponerar inte. Dessutom har lönerna stigit mer än produktiviteten, vilket skapar en obalans och kompenseras genom försvagad valuta.

En av de viktigaste förklaringarna till kronraset är den radikala penningpolitiken. I hela världen råder låga räntor, vilket påverkar den svenska riksbanken. Under onsdagskvällen svensk tid väntas den amerikanska centralbanken Fed sänka räntan ytterligare. Det innebär troligtvis att världens riksbankschefer håller sig avvaktande – däribland svenska Stefan Ingves.

Som en sötsugen sjuåring

Men som vanligt ska Sverige alltid gå längst. Endast några få länder, däribland Sverige, har minusränta. Den svenska riksbanken vill till vilket pris som helst säkra inflationsmålet, alltså ökningen av den allmänna prisnivån. I dag ligger ambitionen på två procent per år. Inflationen i juni var 1,7 procent, och har legat och skvalpat kring den siffran de senaste åren. Men Ingves håller ändå åt. Hans vilja är lika stark som en sötsugen sjuåring som går förbi en glasskiosk.

Problemet är att det blir allt svårare att styra inflationen med penningpolitik. Det har nämligen blivit knepigare att mäta inflation. Den tekniska utvecklingen går snabbare. Att mäta värdeförändringen på en traktor, en limpa eller en liter mjölk är mycket lättare än att mäta värdet på smarta telefoner. Den utvecklingen kommer bara att fortsätta.

En falsk trygghet

Men vad spelar det för roll att räknenissarna bråkar? Är det inte bara att stanna hemma då, på så kallad “hemester”? Problemet är att den svenska kronans låga värde gör svenskarna fattigare, även om de håller sig inom landets gränser. Importen av varor från utlandet blir dyrare, vilket gör att matpriserna stiger. Den andra sidan av myntet är förstås att det blir lättare för svenska företag att exportera, men det är en klen tröst. Risken är att den svaga kronan blir en falsk trygghet för företagen. När kronan väl stärks finns en risk att företagen inser att framgångarna orsakades av reapriset på den svenska kronan och inte på bra affärsstrategier och efterfrågade produkter.