Annons
Vidare till smalanningen.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Problemen är större än Pisafusket

Destruktiv särbehandling och låga förväntningar från skolan på vissa elever är illa i sig, men tycks nu också ha lett till att resultaten från senaste Pisa-undersökningen blivit missvisande.

Destruktiv särbehandling och låga förväntningar från skolan på vissa elever är illa i sig, men tycks nu också ha lett till att resultaten från senaste Pisa-undersökningen blivit missvisande. Enligt en granskning i Expressen (2/6) har alltför många elever med dåliga kunskaper i svenska plockats bort från provtillfället vid Pisautvärderingen 2018. Eftersom Pisaresultaten är en viktig indikator för den svenska utbildningspolitiken har de felaktiga resultaten lett till tron att vi nu är på rätt spår.

Det finns en ventil i Pisa-reglerna som tillåter att nyanlända elever får undantas om de fått undervisning i svenska i mindre än ett år. Att en stor del av eleverna undantogs på grund av detta var känt redan i december 2019, när de senaste resultaten presenterades. Men Expressen visar att många skolor gått utöver de tillåtna ramarna för vilka elever som får undantas, och att vissa andra dessutom uppmanats att utebli från provtillfället på grund av dåliga kunskaper i svenska. Skolverket har dessutom låtit det ske, och i vissa fall uppmuntrat agerandet.

Särbehandlingen av vissa elever med dåliga språkkunskaper hävdar vissa har skett i tron att eleven skulle ta skada av att sättas framför ett prov som han eller hon inte har förutsättningar för att genomföra. Men resultatet blir då missvisande Pisasiffror som inte alls speglar de kunskaper som svenska 15-åringar verkligen har.

Det kan tyckas orättvist för svensk del att resultatet för vårt skolsystem ska försämras av att många elever som bara läst en handfull terminer ska finnas med i resultatet. Men samma regler gäller för alla länder som deltar i Pisa. Vi måste låta resultatet spegla verkligheten, och där är elever med utländsk bakgrund en stor del.

Såväl enskilda skolor som Skolverket och regeringen borde dessutom vara intresserade av hur väl skolan lyckas integrera elever som nyligen kommit till Sverige. De goda nyheterna om att elever med svensk bakgrund klarar sig väl i skolsystemet går fortfarande att se i ett komplett Pisaresultat. Men vi får inte mörka de uppenbara problemen med att många elever med utländsk bakgrund – även om de är födda i Sverige – inte lär sig tillräckligt mycket i skolan.

Nu har utbildningsminister Anna Ekström (S) bett OECD att granska Sveriges Pisaresultat ytterligare en gång för att få fram ett korrekt resultat (Expressen 3/6). Men problemen som avslöjats gäller långt mer än ett missvisande resultat. Hur lättvindigt både skolor och Skolverket kunde lägga vissa lågpresterande elever åt sidan är oroande. Inte minst för eleverna själva.

Denna tro på att vissa elever inte klarar av att bedömas enligt samma måttstock som alla andra bäddar för ett livslångt utanförskap. Att undanta en elev från att ens försöka göra ett prov, och i bästa fall få ett inspirerande uppvaknande, skickar signalen att han eller hon är uträknad på förhand. Denna destruktiva särbehandling gör bara kollisionen större när skolan väl slutar och verkligheten börjar.