Regionfullmäktige i Kronobergs län har beslutat om en tilläggsbudget med anledning av att det nya kommunala utjämningssystemet gav 178 miljoner kronor extra. Det blir bland annat satsningar på löner för 18 miljoner och 5 miljoner till ambulansen i Ljungby. Framför allt skrivs överskottsmålet upp från 1 till 2,3 procent, för att ha pengar i ladorna för kommande investeringsbehov som utbyggnaden av Ljungby lasarett och nytt sjukhus i Växjö. Här gick skiljelinjen mellan den styrande alliansen och oppositionen.

Vänsterpartierna S och V är som vanligt de goda gåvornas givare och ville ösa ut det mesta av slantarna över verksamheten. Bland annat genom att bevara den konstruerade modell som gett undersköterskor kraftigt förstärkt OB-ersättning, trots att den inte gett önskad effekt på rekrytering eller bemanning av kvälls- och nattpass.

Socialdemokraten Robert Olesen gjorde en intressant analys av skiljelinjen mellan majoriteten och oppositionen:

"Det finns två sätt att se på detta. Det är att se investeringar på våra medarbetare, eller tro att man måste spara till investeringar i fasta byggnader. Vi tror att om vi satsar på personalen så kommer vi att klara investeringarna också" (Smålänningen 28/2).

S brukar gärna beskylla borgerligheten för att vara överdrivet optimistisk kring positiva effekter av skattesänkningar. I grenen ""att vänta sig att en sak ska ge något annat av oklara skäl" är detta dock på en ny nivå. Sjukhusbygget som finansierades genom att höja personalens OB är en tidningsrubrik vi aldrig kommer att få se.

När nya pengar tillförs bör prioriteringsordningen vara given. I första hand kommer akuta åtgärder i kärnverksamheten, det vill säga hälso- och sjukvården. I andra hand kommer att säkra långsiktig egenfinansiering för att undvika att behöva skjuta upp investeringar eller låna till dem. De framtida investeringsbehov som finns är inga påhitt. Det är häpnadsväckande av S att kalla det "dumsnålt" att lägga undan medel för detta. I tredje hand kommer att se över hur mycket pengar man tar ut av medborgarna.

Landstingsskatten i Region Kronoberg är 12 kronor per intjänad hundralapp. Det är landets näst högsta. Värre, med knappast möjliga marginal, är bara Region Blekinge med 12,04 kronor. Den genomsnittlige skattebetalaren fäster störst vikt vid sin totala inkomstskatt och inte så stor vid att den består av två delar, landstings- och kommunalskatt.

För en kommun som ser behov av skattehöjning är en hög landstingsskatt ett hinder som inte går att bortse ifrån. Exempelvis har Ljungby, Älmhults och Markaryds kommuner alla lägre kommunalskatt än samtliga 13 kommuner i grannlänet Jönköping, där landstingsskatten i stället är 24 öre lägre, trots att en höjning med 50 öre gjordes 2019.

I stället för att fråga sig varför undersköterskor i Kronobergs län inte ska få förstärkt OB-ersättning borde man kanske fråga sig varför de ska finna sig i att betala landets näst högsta landstingsskatt.