Bakgrunden är det regeringsuppdrag som myndigheten fick förra året att utreda hur man ska komma till rätta med den kraftigt ökande vildsvinsstammen. Hittills i år har vildsvin legat bakom över 500 olyckor i trafiken, vilket är betydligt fler än exempelvis älgolyckor. Inom jordbruket visar också statistik från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att vildsvinen orsakar skador för miljardbelopp årligen.

I Livsmedelsverkets rapport som skickades ut på remiss i veckan föreslås en rad olika förslag. Bland annat att ta fram lämpliga produkter för snabbmatskedjor kring vildsvinskött samt hitta vägar för kommuner att köpa in vildsvinskött.

– Oavsett vad vi gör i skogen för jägarna eller underlättar kanaler vidare till konsument kommer det inte få någon effekt om det inte finns en efterfrågan på köttet. Därför är offentliga måltider en bra lösning, säger projektledaren Arja Helena Kautto på Livsmedelsverket.

TT: Hur realistiskt är det att snabbmatskedjor skulle sälja en vildsvinsburgare?

– Hamburgare består traditionellt av nötkött men det finns ju redan nu alternativa varianter som fisk- och kycklingburgare. Vi ser egentligen inte detta som något konstigt förslag, men när det gäller marknadsföringsbiten är det inget område där Livsmedelsverket ska agera, säger hon.

Vildsvin på menyn

Redan nu finns dock exempel på att köttet används. I Norrköpings kommun ska man inom kort testa att servera 600 måltider bestående av vildsvin på några lokala skolor och ålderdomshem. Delaktig i projektet är Oskar Danielsson som grundat och driver Gläntans viltkött AB med försäljning av bland annat just vildsvinskött.

– Det är en jättefin produkt men det finns ett obehag hos konsumenter. Dels för att det är ganska fula djur, dels för att man hört talas om att det kan finnas trikiner i köttet. Det man önskar är att konsumenter var medvetna om att köttet har kontrollerats av en besiktningsman och trikintestats samt frysts ned vilket tar död på eventuella trikiner, säger han.

I Livsmedelsverkets sammanställning gör man bedömningen att drygt 600 miljoner kronor i samhällsintäkter under en sexårsperiod skulle kunna räknas in genom förslagen. Detta tack vare minskade jordbruksskador (369 miljoner kronor) liksom lägre kostnader på grund av färre trafikskador (263 miljoner kronor).

Med rörliga och fasta kostnader skulle samhällets vinst ändå bli drygt 400 miljoner kronor.

– Det är en teoretisk beräkning som bygger på ett antagande att avskjutningsnivån skulle uppgå till 150 000 vildsvin årligen. Det bedöms teoretiskt räcka för att hålla populationen på lagom nivå om andra förhållanden är oförändrade, säger Arja Helena Kautto.

Finns utmaningar

I nuläget finns dock uppenbara utmaningar. Jägare ser ingen mening att jaga vildsvin då efterfrågan är liten. Jakten är dessutom besvärlig och när man väl fällt ett vildsvin ska det lämnas till vilthanteringsanläggning för bland annat test av trikinförekomst. Livsmedelsverket vill i sitt förslag förenkla genom att tillåta jägare att i begränsad skala leverera kött direkt till konsumenten. Dessutom föreslås jägare få en premie på 500 kronor per vildsvin.

Mattias Olsson vid Svenska jägareförbundet påpekar att förbundet formellt ska lämna ett remissvar, men han ser positiva bitar i förslagen.

– Det känns som ett bra steg framåt och som vi uppfattar är ganska nära de önskemål vi hade. Vårt fokus har varit regeländringar för den enskilde jägaren.

Att vilthanteringsanläggningar är så utspridda och så få är dock ett problem, påpekar Mattias Olsson.

– Har jag redan fyllt min egen frys, vad har jag då för incitament att jaga? Får jag i stället möjlighet att sälja vidare eller ge bort det, då kan jag kanske sitta en eller två kvällspass till för att jaga.

Berörda parter får nu fram till 28 oktober att lämna remissvar. I slutet av november ska Livsmedelsverket presentera den slutgiltiga utredningen till regeringen.

TT