Enligt förslaget som riksdagen ska ta ställning till höjs åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension, från 61 års ålder till 62 års ålder, från nästa år. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallades LAS-åldern, från 67 års ålder till 68 års ålder.

Förändringen är ett första steg av flera med syftet att justera pensionsåldern efter vår ökade livslängd.

– Vi har ett relativt hållbart pensionssystem i Sverige men för att det ska kunna bestå måste vi kunna höja pensionsåldern i takt med att vi blir äldre, säger Maria Malmer Stenergard.

Ny riktålder

År 2026 kommer åldersspannet för när man har rätt att börja ta ut allmän pension enligt förslaget att vara 64–69 år. Och därefter kopplas pensionsåldern till en ny så kallad riktålder.

– Den börjar gälla 2026 och den kommer automatiskt justeras upp i takt med att medellivslängden ökar, säger Maria Malmer Stenergard.

I samband med att planerna om att höja pensionsåldern blev kända väckte bland annat LO frågor om övriga trygghetssystem som sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension och bostadstillägg kommer att ändras i takt med pensionsåldern. Enligt Maria Malmer Stenergard justeras även dessa system.

– Alla de här systemen hänger ihop och därför är det viktigt att samtliga knyts till den här riktåldern, säger hon.

Drabbar garantipensionärer

Till grund för propositionen som riksdagen ska ta ställning till ligger en överenskommelse i den blocköverskridande pensionsgruppen där alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ingår. De två partierna har också motsatt sig förslaget. Enligt Vänsterpartiet är det redan i dag många som inte klarar av att arbeta till dagens pensionsålder.

– Det måste man hålla ögonen på. Det är viktigt att vi följer upp det. Man ska också tillsätta en delegation för senior arbetskraft som ska titta på bland annat åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och se till att arbetslivet blir mer jämställt och modernt. Och att människor inte ska slitas ut i förtid naturligtvis, säger Maria Malmer Stenergard.

En grupp som tydligt missgynnas av förslaget om höjd pensionsålder är, enligt Mats Granér, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, de med lägst inkomst. Det handlar enligt honom typiskt sett ofta om personer som arbetar i fysiskt krävande arbeten och kvinnor som arbetat mycket deltid.

– En grupp blir tydligt drabbad – de som enbart har garantipension. De tjänar inte på att jobba längre. Men det är en ganska liten grupp, säger Mats Granér.

Helena Wande/TT