Consid erbjuder konsulttjänster inom IT, management och digital marknadsföring och har mycket svårt att hitta personal som är kunnig inom programmering.

– Hade det funnits personal att tillgå hade jag kunnat anställa fem till bara i år, konstaterar Per-Åke Adolfsson.

Och Consid är långt ifrån ensamma om problemet. Totalt handlar det om 100 000-tals programmerare som kommer att behövas i landet de närmaste åren.

Programmering är ett vitt begrepp, som i dag spänner över en rad olika branscher och som ökar hela tiden. Trots det så finns det inte med i läroplanen.

– I Finland finns programmering på schemat sedan länge. Jag vet att regeringen håller på att inarbeta det här också, men det går långsamt, tycker Per-Åke.

Han anser att skolorna redan idag borde ges möjlighet att lära ut programmering på lektionerna. Inte nödvändigtvis som ett eget ämne, utan programmering går att få in i flera olika ämnen.

– Skolan och näringslivet behöver närma sig varandra. Jag har inget färdigt recept att komma med, men tycker att skolan har missat en stor bit.

Att barnen får lära sig att sy i en knapp i sina byxor i slöjden är kanske inte lika relevant i dag som det var förr, medan det finns annat som har blivit viktigt med åren, menar han.

– Allt är ju kodat idag, och programmering är bra att kunna även om man inte satsar på att bli programmerare.

På lokal nivå diskuteras frågan redan av Ljungby Business Arenas fokusgrupp, skolan och näringslivet. Per-Åke upplever att det finns ett intresse, och på en del skolor man börjat jobba lite smått.

– Vi på Consid är gärna med och inspirerar lärare i hur de kan lära ut programmering i skolan. Min tanke är att ju tidigare vi kan sprida kunskap, ju bättre är det. Men problemet är att lärarna är styrda av läroplanen, och där finns inga bedömningsgrunder för programmering.

När eleverna sedan kommer upp på gymnasiet finns programmering som en inriktning inom teknikprogrammet. Denna inriktning är dock inte sökbar på Sunnerbogymnasiet i nuläget.

– Närmast är det Växjö eller Halmstad som gäller, berättar Per-Åke.

På högskolenivå lär sig systemvetarna att programmera, men den utbildningen är bredare och inte lika djup.

– Bägge yrkesgrupperna behövs, men i dag går det ungefär 6-7 systemvetare på varje programmerare, medan behovet på arbetsmarknaden är det omvända, tipsar Per-Åke de som eventuellt ser en framtid i branschen.

Inte minst uppmuntrar han kvinnor att fundera över yrket.

– Tyvärr är det ett mansdominerat yrke, trots att det hade passat perfekt även för tjejer.