– Jag blir så glad, folk har varit så snälla, jag blir alldeles gråtfärdig, rörd till tårar, säger Sabine Holmbacks pappa Erik, och hans röst spricker.

Det tog inte lång stund efter att cykel. En cykel som hon bekostat själv och så väl behöver då hon har ett funktionshinder.

Någon hade tyckt sig behöva den mer än henne och klippt upp den kraftiga vajern och tagit den med sig.

– Människor har ringt hit med frågor och tips, de har tittat efter den och verkligen engagerat sig. Det är otroligt så vänliga människor är. Det är helt fantastiskt, säger Sabines pappa Erik.

Ryktet om Sabines cykel spred sig efter artikeln och plötsligt ringde en vän till familjen som sett en sådan cykel ståendes i ett bostadsområde, lite gömd bakom andra vanliga cyklar.

Personen frågade Erik om särskilda kännetecken och allt stämde. Erik körde dit och konstaterade att det var just Sabines cykel. Efter ett samtal till polisen fick han lov att ta med den hem.

Efter det åkte Erik till polisstationen för att avanmäla den och mötte då en dam som just var på väg dit för att anmäla det som hon hade sett. Nämligen två killar som glatt hade kommit cyklandes på den, hojandes och skrikandes.

– Mest rörande är den mannen som ringde hem till mig och ville att jag och Sabine skulle åka ner till cykelaffären och beställa hem en ny, han skulle betala. Förstå att man blir in i hjärtat rörd att så många människor har engagerat sig i att min dotter ska få tillbaka sin cykel.

Vad känner och tänker du och Sabine efter detta?

– Man blir rörd och både jag och Sabine vill ge alla fina Ljungbybor som engagerat sig ett stort och varmt tack. Det betydde mycket för Sabine att få tillbaka sin cykel men det betydde minst lika mycket över värmen som vi känt från så många i detta, säger Erik.