Omkring 320 000 barn har under sin uppväxt påverkats negativt av en förälders eller vårdnadshavares alkoholdrickande, visar en studie från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Det motsvarar 15 procent av alla barn i Sverige.

Olivia Trygg Larsen, som i dag är generalsekreterare för barnrättsorganisationen Trygga Barnen, växte upp med en pappa som hade alkoholproblem. När hon var i nioårsåldern förändrades något i hennes familj, som fram tills dess varit välfungerande och trygg.

– Vi var den perfekta familjen, sedan hände något. Pappa blev hånfull, sarkastisk och kunde säga elaka kommentarer.

Högtider jobbiga

Till en början förstod Olivia Trygg Larsen inte vad som hände, eller varför pappan hade förändrats. Utåt dolde han sitt missbruk bra – han var välklädd, sluddrade inte och skötte sin hygien.

– Jag kommer ihåg att jag hade jätteont i magen, jag kände stor oro som jag inte kunde sätta ord på och jag var rädd för att mamma och pappa skulle skiljas.

Högtider var särskilt jobbiga, minns hon.

– Jag har ett starkt minne från en jul som slutade i kaos. Pappa är jättefull och vi i familjen pratar inte med varandra, alla bara tittar på hur mycket pappa dricker.

Det dröjde flera år innan hon insåg att pappan hade alkoholproblem. Olivia fick svårt att sova och att koncentrera sig i skolan. Hon var ständigt orolig över hur det var hemma och fick problem med att öppna upp sig i relationer med vänner – rädd för att avslöja hur hon hade det hemma.

– När jag sedan förstod gömde jag hans alkohol eller hällde ut den, vilket resulterade i att jag fick ett stort kontrollbehov.

Stort samhällsproblem

Barnrättsorganisationen Bris menar att studien från CAN är viktig för att få en bild av hur många barn som faktiskt far illa av att växa upp med en förälder som dricker för mycket alkohol.

– Det är ett stort samhällsproblem som fler måste engagera sig i, säger Sofia Grönkvist, enhetschef vid Bris.

– Att växa upp i en familj där vuxna dricker för mycket är att leva under ständig stress i en oförutsägbar tillvaro som påverkar barnens hälsa, skolgång och relationer negativt.

Vuxna som ser att barn far illa kan också göra betydligt mer, menar Grönkvist. Tillsammans med flera andra barnrättsorganisationer, Systembolaget och IQ vill Bris genom initiativet Barndom utan baksmälla få fler vuxna att agera.

– Det handlar om att ta din oro på allvar och vara den som gör något.

"Ville inte berätta"

När Olivia Trygg Larsens familj till slut ställde ett ultimatum till pappan valde han alkoholen.

– Det var en jobbig tid, jag hade svårt med sömnen och svårt att ha kompisar för nära för jag ville inte berätta, säger hon.

Olivia förlorade kontakten med sin pappa. Han dog senare i sviterna av sitt missbruk.

Hon fick med tiden hjälp att hantera sitt dåliga mående och medberoendet, men det dröjde allt för länge, säger hon. Hon tror precis som Bris att vuxna måste bli bättre på att uppmärksamma problemet, prata om det och agera när de märker att ett barn far illa.

– Jag hade behövt någon som berättade för mig att jag inte var ensam och bekräftat min oro och tagit bort de stigman och fördomar som finns.

– Det viktigaste är att man vågar vara den som gör något.

Britta Kramsjö/TT